De vill rädda dold mosaikvägg

Bernt Karlsson och Kjell Springer har båda sett Björn Jonssons mosaik dagligen, då de arbetade för Ericsson. Nu finns den bakom väggen med toaletter och en telefonkiosk.
Bernt Karlsson och Kjell Springer har båda sett Björn Jonssons mosaik dagligen, då de arbetade för Ericsson. Nu finns den bakom väggen med toaletter och en telefonkiosk.
Ovanför entrén till Tyresö skola finns en annan mosaik av konstnären Björn Jonsson.
Ovanför entrén till Tyresö skola finns en annan mosaik av konstnären Björn Jonsson.
Bakom en vägg till gymmet Flex finns ett dolt konstverk - en mosaik som minner om en tid då det fanns storslagna planer för Bollmora.

Nu höjs röster för att mosaiken ska tas tillvara.

Har du jobbat för Ericsson i Tyresö? Då minns du säkert den mosaik som fanns i entrén, som en påminnelse om uppfinnaren och entreprenören Bo Nymans storslagna visioner för Bollmora i slutet av 1950-talet. På Bollmora gårdsväg finansierade Electroluxgrundaren och finansmannen Axel Wenner–Gren bygget av ABN, Aktiebolaget Bo Nyman.

Bo Nyman var en entreprenör med stora visioner. Han ville göra Bollmora till ett data- och elektronikcentrum. Konstnären Björn Jonsson fick i uppdrag att gestalta drömmarna: Ett lok, ett flygplan, en raket och sjuksystrar i hättor. I Bo Nymans värld skulle fabriksområdet nämligen även härbärgera alla former av modern teknik – och ett sjukhus och en brandstation.

Men ABN-fabriken existerade bara i tre år. Vid Axel Wennergrens död 1961 gick företaget i konkurs. Tyresö kommun köpte fabriksfastigheten och fick några år senare Ericsson att ta över den – med mosaik och allt.

Ungefär vid den här tiden satte den unge laboranten Bernt Karlsson för första gången sin fot i byggnaden. Han minns mycket väl hur det såg ut:

– Här var det en reception. Och här kom alla japanerna in på sina studiebesök. Och där uppe satt alla direktörer. Och här fanns mosaiken, säger han och pekar mot en vägg där det nu finns toaletter och en telefonhytt.

Han minns också mycket väl när mosaiken sattes igen.

– Det var någon gång på 1980-talet för att det behövdes toaletter i entrén, säger han.

Även Kjell Springer, fastighetsskötare på bygget, minns beslutet.

– Det var för att skydda mosaiken. Den var ju så känslig och man fick nästan intryck att den var K-märkt, säger han.

Nu vill de båda herrarna med hembygdsföreningens stöd rädda den glömda mosaiken. Men frågan är hur det ska gå till. På Kungsleden som för närvarande äger fastigheten känner fastighetsförvaltaren Andreas Dufva väl till mosaiken – även om han aldrig sett den.

– Om kommunen tycker det är viktigt kan de ju kontakta oss, säger han.

Dick Bengtson (M), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, meddelar dock att det inte finns några pengar till att ta fram konstverket i ljuset.

– Men jag har svårt att se den fastighetsägare som inte skulle tycka att det är en tillgång. Det här händer ju inte ofta, säger han.