ANNONS

Den svårfångade tystnaden

Tystnaden blir svårare att hitta i det växande Roslagen.
Tystnaden blir svårare att hitta i det växande Roslagen.
Att få ett hälsosamt ljudlandskap handlar inte bara om att ta bort allt buller.
Snarare handlar det om att skapa en miljö där vi hör och förstår varje enskilt ljud.
- Jag kan faktiskt tycka om ljudet av en motorsåg på avstånd, säger Östen Axelsson, forskare i ljudlandskap på Stockholms universitet.
ANNONS

Vallentuna, Vaxholm, Täby och Österåker. Kommunerna som förut låg lite mer i Stockholms utkant blir i snabbt tempo allt mer urbana.
Ett värde som hotas när hus, bilar och människor blir fler är de tysta miljöer som hittills varit självklara. Det är en utmaning för samhällsplanerare att bevara en sund ljudmiljö menar Östen Axelsson, forskare i ljudlandskap på psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Östen Axelsson.

– Det gäller att få in ljudlandskapet redan i planeringsstadiet och tänka att ljud också är ett designelement. Var ska man till exempel lägga kaféer, lekplatser och vägar?. Och hur mycket grönyta behövs mellan?, säger han.
Han konstaterar att allt färre människor får möjligheten att uppleva riktig tystnad. Precis i enlighet med det EU-direktiv som uppmanar till att skydda tysta miljöer menar han att den kvalitén är viktig att bevara för framtidens människor.
Samtidigt finns en inbyggd konflikt där han kopplar ihop den ekonomiska utvecklingen med ett samhälle som låter allt högre.
– Urbaniseringen driver den ekonomiska utvecklingen och den innebär mer människor och mer trafik. Bilismen är ett stort problem. Även om varje enskild bil kanske blir tystare blir bilarna fler. Varje enhet som bullrar multipliceras med resten och summan blir högre. Allt det här är som ett ekorrhjul som vi har svårt att ta oss ur, säger han.
Visst finns riktlinjer som ska skydda oss från buller. Men ofta är det ekonomiska intressen som får styra. Enligt Östen Axelsson har forskningen kring ljud ensidigt fokuserat på buller under 1900-talets senare hälft. Nu vet man mycket om hur buller påverkar människor. Till exempel är det bevisat att människor blir sjuka av buller. Det finns till och med forskare som ska ha visat att ett antal dödsfall helt berott på buller. Allt det här kan tydligt kopplas till samhällskostnader.
När det gäller hur vi påverkas av tystnad eller bra ljud vet vi mindre.
– Det finns väldigt lite forskning om tystnad. Det krävs politiska incitament, säger Östen Axelsson.
Själv vill han inte kalla sig bullerforskare. Han talar hellre om ljudmiljökvalitet och har gjort en del forskning i hur ljud påverkar oss.

Ett resultat är att människor känner sig trygga, inte nödvändigtvis när det är tyst, utan när man kan urskilja ljud från varandra.

– Jag gjorde en enkät vid Hornstull där trafikbruset ligger som en matta. Där ser man människor som går förbi. Men man hör dem inte, de är som spöken som går förbi. Det skapade otrygghet. När jag gick ner i Tantolunden ökande människornas känsla av trygghet, där kunde de olika ljud urskiljas från varandra och man förstod vad de var.
Vidare konstaterar han att olika ljud uppfattas på samma sätt av de allra flesta – naturljud uppfattas som positivt och avkopplande av de flesta medan väldigt få säger sig gilla trafikbrus.
Varför det är så vet man inte. Men Östen Axelsson har en tes.
– Ljud är meningsfulla. De är information som berättar något.
Därför, menar han, kan något som är oljud för någon vara ljuv musik i en annans öra.

– Jag kan faktiskt tycka om ljudet av en motorsåg på avstånd. Det är hemma för mig och betyder att det arbetas och kommer att finnas ved på gården till vintern.


Fågelkvitter och Roslagsbanans dunk – så låter Vallentuna

Med närheten till Arlanda siktar Vallentuna att bli ”världens granne” men ändå bevara stillheten och tystnaden i vidsträckta skogar.
Här vill man både ha kakan och äta upp den. Vallentunas storlek ska vara garant för det svårnådda målet.
I förra veckan beslutade kommunfullmäktige att Vallentuna kommun ska växla in på ett nytt spår. Dokumentet ”Ny riktning för Vallentuna” ska styra kommunens arbete framöver och ligga till grund, bland annat för arbete med översiktsplan.
I beslutet konstateras att Vallentuna inte längre nöjer sig med att vara en kommun ute i Stockholms yttre periferi. I stället ska Vallentuna betraktas som en central plats mellan Stockholm, Arlanda och Uppsala. En dragning av Roslagsbanan till Arlanda ska göra Vallentuna till ”världens granne”.

Molnby station.

Men hur blir det med tystnaden i ett nytt urbant Vallentuna?
– Vallentuna ska växa, men växa rätt, säger Parisa Liljestrand (M), kommunstyrelsens ordförande.
Hon menar att det faktum att man har en stor yta att spela på, Vallentuna är länets näst största kommun till ytan, hjälper. Det innebär att man kan förtäta på vissa platser och låta andra vara.
– Vi behöver inte välja, säger hon.
Vilka ljud förknippar du med Vallentuna?
– Själva ordet Vallentuna ger mig positiva associationer. Men fågelkvitter och ljudet från Roslagsbanan skulle jag nog säga.
Oppositionsrådet Jaana Tilles (S), är till viss del positiv till den nya riktningen för Vallentuna, även om hennes parti valde att inte delta i beslutet.
Hon hade gärna sett att natur och kulturvärlden – och gärna ett aktivt betonande av tätortsnära tystnad betonades ännu starkare.
Var hittar du tystnaden i Vallentuna?
– På bibliotekets övervåning. Där kan jag gömma mig med en fransk tidning och glömma allt annat.


Måsarnas skri och väg 276 – så låter Österåker

Närmare 1000 bostäder ska påbörjas i Österåker 2017 och 2018.
Det sätter tystnaden på hårda prov.
– Det är många som väljer att flytta hit för att det är nära naturen, säger Marie Schinklar, ansvarig för turistbyrån i Österåker.
Österåkers kommun är just nu mitt uppe i arbetet med att fastställa en ny översiktsplan där riktlinjerna för Österåkers utveckling ända fram till 2040 ska stakas ut.
Fram till 14 mars får allmänheten lämna sina synpunkter på planen. Grundtanken – att Österåker ska växa kraftigt – är dock klar.
I år och nästa år ska 995 nya bostäder börja byggas i kommunen, enligt en enkät från länsstyrelsen. 2040 är tanken att Österåkersborna ska vara 70 000 enligt förslaget till översiktsplan.

Steglits.

Österåker ska dock inte bara vara urbant, utan litet av alltihopa – ”attraktiv och levande stad, skärgård och landsbygd”.
Tystnaden och lugnet som förknippas med de två sistnämnda är viktiga saker att bevara, inte bara för Österåkersborna själva, utan även för att locka turister.
– Jag kan tänka mig att fler och fler letar efter sådant. Det har att göra med den livsstil vi har. Vi vill inte tappa kontakten med naturen, säger Marie Schinklar, turistbyrån.
Vilka ljud förknippar du med Österåker?
– Jag tänker direkt på ljudet av vatten. Man sitter och lyssnar på vågskvalp och hör måsarna. Det tycker jag personligen. Andra kanske tycker mer om skogen där man hör vinden i träden.
Sådana ljud bevarar man enligt kommunalrådet Michaela Fletcher (M) bäst genom att göra rätt sak på rätt plats. I översiktsplanen pekas de gröna kilarna, Angarnskilen och Bogesundskilen till exempel ut som bevarandevärda.
– Man får acceptera att det låter mer i centrala Åkersberga medan skärgården förblir tyst, säger hon.
Vilka ljud förknippar du med Österåker?
– Fågelkvitter. Det är det jag hör på morgonen när jag går upp tidigt. Och så är det ljudet av trafik från 276:an. Men det stör inte.

 

 


Ångbåtstut och porlande vatten – så låter Vaxholm

 

I Vaxholm är byggtakten lägre än hos grannen Österåker. 375 nya bostäder planeras 2017 de närmsta två åren.
– Om man minskar skadliga ljudnivåer kommer andra ljud fram, säger Beatrice Berglund, exploateringsingenjör.

375 nya bostäder kanske låter litet i jämförelse med Österåkers närmare 1000 nya bostäder som enligt Länsstyrelsens enkät till kommunerna ska påbörjas under 2017 och 2018.
Men för Vaxholms del är det en rejäl upptrappning av byggtakten. I den gällande översiktsplanen för Vaxholm som fastslogs 2013 talas om en byggtakt på cirka 100 bostäder per år.
I Vaxholm, som domineras tystnaden på stilla skärgårdsöar och Bogesundslandets vidsträckta skogar, må problemen med buller inte vara så stora.
Kommunen jobbar ända aktivt med att bevara naturen och därmed en god ljudmiljö, framför allt på Vaxön, Vaxholms mest tättbebyggda område.
– Enligt en inventering vi har gjort har alla som bor på Vaxön som mest 200 meter till ett grönområde. Många har bara 100 meter, säger Beatrice Berglund.

Skärgårdsbåt.

Hon menar att exploatering i vissa fall kan lyfta fram naturen och de fina ljuden som finns.
– För oss är det viktigt hur vi jobbar med grönområden i nya områden. Ett exempel är området Norrberget, där är miljöerna vi lyfter fram för alla, inte bara för dem som bor där, säger Beatrice Berglund.
Men det finns också tätortsnära grönområden som är i farozonen.
– Johannesbergsparken är utpekad som värdefull. Men det är också utpekad som ett område för exploatering. Här finns en liten konflikt, säger Beatrice Berglund.
Generellt menar hon att det i exploateringstider är viktigt att minska de skadliga bullret.
– Då kommer andra ljud fram, säger hon.
Vilka ljud förknippar du med Vaxholm?
– Tut från bilfärjor och passagerarfärjor när de passerar Vaxholm och porlande vatten mot strandkanten.