Denise fann vägen ut ur mörkret

"Jag kan ha sämre dagar som alla andra men jag kan hantera det," säger Denise.
"Jag kan ha sämre dagar som alla andra men jag kan hantera det," säger Denise.
Always choose life står det tatuerat på Denise vänsterarm.
Always choose life står det tatuerat på Denise vänsterarm.
Hon valde livet när allt var ett kaos av tankar på döden och på att skada sig själv.
Nu ger Bollstanästjejen Denise föreläsningar om vägen tillbaka.
– Kan jag hjälpa en enda person som mår dåligt är det värt allt för mig.

Always choose life står det tatuerat på Denise vänsterarm. En påminnelse om att livet är värt att leva.

– Jag bestämde mig för att tatuera in fåglar runt texten den dag jag mådde bättre. Den tatueringen gjorde jag förra hösten, säger hon.

Den intatuerade raden fick också avsluta ett uppmärksammat inlägg på Facebook som Denise gjorde förra sommaren. Öppet och självutlämnande beskrev hon vägen tillbaka till livet. Fler än 10 000 personer gillade inlägget bara inom det första dygnet.

– Då var jag fortfarande på behandlingshem men hade börjat må bättre. Att så många läste inlägget fick mig att fortsätta vilja arbeta mot det tabu som finns kring psykisk ohälsa.

Hon säger att det inte finns någon exakt tidpunkt då hon började må psykiskt dåligt.

– Jag var osäker och ensam i skolan. Sedan när jag var 9 år skilde sig mina föräldrar och allt blev rörigt.

Hård träning i simning och innebandy samt ett extremt fokus på skolan blev en flykt från problemen. Hon åt allt mindre som ett av flera sätt att straffa och skada sig själv. Utåt höll hon fasaden uppe.

– Jag kände skam över att behöva hjälp och jag visste heller inte vart jag kunde vända mig.

Ätstörningarna och de psykiska problemen ledde till även fysiska åkommor. En morgon vaknade Denise och märkte hur halva ansiktet var förlamat. Hon fick kontakt med psykiatrin men den riktiga vändningen kom inte förrän hon upptäckte föreningen Tilia som hjälper unga med psykisk ohälsa.

– Annesofie på Tilia blev min medmänniska. Innan jag började prata med henne hade allt fokus varit på diagnoser och det som var dåligt.

I dag mår Denise äntligen bra. Hennes ögon är pigga och hon har nära till skratt. Hon fyller snart 21 år, bor kvar i Bollstanäs där hon växte upp och studerar till undersköterska på Södermalm.

– Jag mår bra nu. Jag kan ha sämre dagar som alla andra men jag kan hantera det.

Hon är själv engagerad i Tilia, föreningen som hjälpte henne tillbaka till livet, och föreläser för skolelever om vägen tillbaka.

– Jag är rädd och nervös varje gång, men det är okej. Kan jag hjälpa en enda person som mår dåligt är det värt allt för mig.

Som Mitt i tidigare har berättat visade den så kallade Stockholmsenkäten förra året att psykisk ohälsa är vanligt bland unga tjejer i Väsby. Varannan tjej i årskurs 9 svarade att de ville ändra på sig själva och var fjärde uppgav att de någon gång blivit mobbade eller trakasserade.

– Det är verkligen helt sjukt och gör mig så arg.

Vad kan man göra åt det?

– Först och främst måste vi prata mer om det och lyssna på unga människor. Vi måste också våga fråga varandra hur vi verkligen mår och aldrig döma eller förminska det någon känner. Vi måste vara goda medmänniskor.

Fakta

Nya satsningar på tjejer i Väsby

Kommunen utreder nu brett vilka åtgärder som kan få unga tjejer att må bättre. Detta är en reaktion på svaren i Stockholmsenkäten förra hösten.

Bland tänkta åtgärder finns särskilda satsningar på tjejer hos fritidsgårdarna och att det ska bli tydligare vart man kan vända sig om man behöver hjälp.

I dag finns också Väsby tjejjour som riktar sig till tjejer i åldern 12–20 år. De står bland annan bakom en stödchatt.