Min lokala hjälte

Deras liv blev bättre här

Farhad och Morteza kom till Vallentuna som ensamkommande flyktingbarn. Nu längtar de efter att få plugga på gymnasiet.
Farhad och Morteza kom till Vallentuna som ensamkommande flyktingbarn. Nu längtar de efter att få plugga på gymnasiet.
De flydde hit ensamma, från krig och dödshot. I dag pluggar 18-åringarna Farhad och Morteza på Vallentuna gymnasium. I framtiden ska de jobba som bilmekaniker och eltekniker.

– Sverige är bäst, säger Morteza.

Egentligen önskar Farhad och Morteza att de aldrig hade behövt komma till Sverige och Vallentuna. För några år sedan tog dock båda besluten, på varsitt håll, att fly från Iran.

Som den grupp afghaner de tillhör var de, enligt de själva, dödshotade av talibanerna.

– Jag ville aldrig lämna min familj. Men jag hade politiska problem med talibanerna. Jag vill inte berätta så mycket om det, det gör ont i mig då, säger Farhad.

Lokaltidningen Mitt i träffar Morteza och Farhad på Vallentuna gymnasium. Killarna är två av ett 20-tal ensamkommande flyktingbarn som just nu pluggar upp betygen på skolan för att sedan läsa vidare.

I Iran, berättar de, att de liksom många afghaner, inte fick gå i skolan.

Nu har Morteza siktet inställt på gymnasiets elprogram. Farhad ska söka fordonsprogrammet. Båda vill jobba.

– Jag har jobbat med bilar tidigare. Jag känner mig som ett barn fortfarande, eftersom jag inte kan få jobb här än, säger Farhad.

Morteza och Farhad träffade varandra på en flyktingförläggning i norra Sverige för drygt två år sedan, innan de placerades hos varsin familj i Vallentuna.

De trivdes hos sina respektive familjer, där barnen flyttat hemifrån.

Nu har båda två fått egen lägenhet i olika delar av Stockholm. De har kvar kontakten med sina familjer i Vallentuna.

– Vallentuna är bra, det är lagom. De första dagarna var det lite problem att bo hos familjen. Vi kände inte varandra, det tar lång tid att göra det, säger Farhad.

– Det är bra här. Vi har inte haft problem med något. I Iran är det skillnad på iranier och afghaner, här är alla människor lika, säger Morteza.

I skolan umgås de med de andra ungdomarna i klassen, där flera av killarna har flytt sina hemländer.

– Vi säger hej till de andra eleverna, säger Morteza.

Farhad berättar att han under två månader spelade i ett fotbollslag i Vallentuna. Sedan var han tvungen att operera sitt ena knä.

– Jag fick problemet med benet när jag blev misshandlad av talibanerna, säger Farhad.

Båda killarna har kvar sina familjer i Iran. Morteza åkte nyligen hem över jul för att hälsa på sin mamma och sina syskon, som inte anses ha tillräckliga skyddsbehov för att få uppehållstillstånd i Sverige.

Farhad har dock något som gör honom väldigt glad varje gång han kommer hem till sin nya lägenhet. Sedan en månad tillbaka bor hans mamma hos honom. Hon fick nyss tillstånd att stanna i Sverige.

– Ibland känner jag mig ensam i Sverige. Men nu blir jag glad när jag kommer hem och kramar henne, säger Farhad.

Fakta

24 ensamkommande i Vallentuna

Vallentuna har just nu hand om 24 ensamkommande flyktingbarn.

20 av dem har fått permanent uppehållstillstånd.

Av de 24 barnen bor 11 stycken i Vallentuna kommun.

De andra är placerade i Stockholms stad, Järfälla, Upplands Väsby och Sundbyberg.

Förutom dessa personer bor det även andra ensamkommande flyktingbarn i Vallentuna, som placerats här av andra kommuner.

Källa: Vallentuna kommun.