Min lokala hjälte

Det finns inga bostäder för nyanlända flyktingar

Nästa år ska Lidingö ta emot 171 nyanlända flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Det är en stor ökning från tidigare överenskommelse på 64 personer.

Men det finns inga bostäder för dessa flyktingar som ska integreras på Lidingö.

Det finns inga bostäder för nyanlända flyktingar

I förra numret av LT beskrevs att mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ska öka från 24 till 189 år 2016. Nu visar uppgifter från länsstyrelsen att även antalet nyanlända flyktingar som har fått uppehållstillstånd ska öka från nuvarande överenskommelse på 64 personer till 171 personer nästa år.

– Vi har klarat oss bra med våra åtaganden, men nu står vi inför helt andra nivåer. Vi har ingen beredskap eller planering för detta. Vi har precis fått de nya siffrorna så vi vet inte riktigt hur vi ska lösa detta, säger Bengt Agö, enhetschef Mottagning nyanlända på Lidingö stad.

Anna Hadenius, stadsdirektör, kan just nu inte svara på hur staden ska lösa situationen.

– Vi fick i förra veckan förslaget på nya fördelningstal för nyanlända. Vi analyserar nu vilka åtgärder vi behöver vidta. Vi på Lidingö ska ta emot flyktingarna på ett bra sätt. Integrationen och inkluderingen är viktig och kommunfullmäktige fattade i tisdags beslut om en policy i den frågan.

I översiktsplanen står det att många stadsdelar har ett behov av ”ett större bostadsutbud”. Exempel på det är Näset, Rudboda, Baggeby, Larsberg, Högsätra, Gåshaga och Björnbo.

Är det någon av dessa stadsdelar som kan bli aktuella för flyktingbostäder?

– Hur vi ska lösa bostadsfrågan är förstås en svår fråga. Vi analyserar just nu vad de nya fördelningstalen skulle innebära för Lidingö, säger Anna Hadenius.

Hon menar att kommunen redan i dag har ett bra samarbete med flera privata fastighetsägare på Lidingö och att man vill utöka det.En annan strategi är att när kommunen säljer mark så skriver man in i exploateringsavtalet vilka typer av bostäder som behövs.

Tidskrävande upphandlingar och samråd krävs ju innan det går att börja med ett bostadsbyggande. Men flyktingarna behöver ju bostäder nu, hur ser du på det?

– Det blir en palett med olika åtgärder, några på lång sikt medan andra mer kortsiktiga. Det är inte enkelt, säger Anna Hadenius.

En sak är bostäder men det krävs även platser i förskola och skola. Står Lidingö väl rustat?

– Det handlar om ett stort åtagande. Men vi förbereder oss nu för att integrationen ska bli lyckosam.

I mars 2016 träder en ny lag i kraft som innebär att alla kommuner kommer att bli anvisade och skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. Det kan innebära ännu fler flyktingar. Hur ser du på det?

– Vi arbetar långsiktigt för att ta vårt ansvar. Det handlar inte bara om skolor och bostäder utan en inkludering i samhället. Vi har ett gott samarbete med många föreningar på ön som gör stor skillnad för många av våra nyanlända och ensamkommande barn.

Enligt Johan Alfredsson, stadsjurist på Lidingö stad, ska inte flyktingsituationen kosta Lidingö stad några pengar de första åren. Regeringen ska ersätta kommunens utgifter. Under två år får flyktingfamiljer en prövad etablerings-ersättning samt barnbidrag, barntillägg, bostadstillägg och bostadsbidrag. När de två åren har gått är etableringsfasen färdig. Då är det tänkt att familjerna ska stå på egna ben.