Här får dina matrester nya grödor att gro

Robin Törnqvist på Nåstuna i Vänge utanför Uppsala har använt biogödsel i åtta år.
Robin Törnqvist på Nåstuna i Vänge utanför Uppsala har använt biogödsel i åtta år.
Spridningen av biogödseln kräver rejäla maskiner, men det är värt besväret, menar Robin.
Spridningen av biogödseln kräver rejäla maskiner, men det är värt besväret, menar Robin.
Robin Törnqvist och Håkan Fredriksson på NQ Lantbruk i Vänge använder biogödsel.
Robin Törnqvist och Håkan Fredriksson på NQ Lantbruk i Vänge använder biogödsel.
Komposten blir till biogödsel.
Komposten blir till biogödsel.
Komposten separerad från plast och uppblandad med slaktavfall.
Komposten separerad från plast och uppblandad med slaktavfall.
Gödselbrunnen på gården, för tillfället tom och i väntan på nytt avfall.
Gödselbrunnen på gården, för tillfället tom och i väntan på nytt avfall.
Matresterna du sorterar i den bruna påsen blir inte bara fordonsgas. Äppelskrutt och potatisskal från norra Stockholm blir till biologiskt gödsel som får tusentals ton med nya grödor att gro.
– Maten måste tillbaka till jorden, annars blir den utarmad till slut, säger bonden Robin Törnqvist.

På en biogasanläggning i Uppsala omvandlas bananskalen och tallriksavskrapet från dina bruna påsar till fossilfri fordonsgas.

Restprodukten blir biogödsel, som är godkänt för ekologisk odling, och efterfrågan är stor.

– Det finns ett stort intresse inom det svenska lantbruket för att återföra matavfallet till jordbruksmarken, säger Mats Pehrsson som är verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet och aktiv i Lantbrukarnas riksförbund.

Nu behöver hushållen leverera mer.

Förra året var det bara tre av Sörab:s nio medlemskommuner som nådde upp till målet att samla in 30 kilo matavfall per invånare – inklusive avfall från verksamheter. Och då är det ett lågt uppsatt mål.

Siffran 30 kilo kommer från Sörab-kommunernas avfallsplan som antogs 2009. Den ligger en bit under det nationella målet som innebär att senast 2018 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Med 35 kilo per invånare samlade Danderydsborna in nästan dubbelt så mycket som invånarna i Vallentuna.

– Flera av kommunerna har kommit igång sent. I Sollentuna har de hållit på sedan 1994, medan Vallentuna började för några år sedan. De var sist ut, men de ökar också mest, säger Beatrice Tjärnhell projektledare på Sörab.

 

Under parollen jord till bord marknadsförs allt från kokböcker till lantbrukskooperativ. Nästa del av matens resa pratas det däremot inte lika mycket om.

Den från bordet tillbaka till jorden.

– Förr i tiden, när de flesta bodde på landet, var det slutna kretslopp. Man gav matresterna till grisen, gödslade med koskit och odlade sin egen mat. Idag hamnar nästan alla näringsämnen som vi tar från åkern i stan, och vi måste sluta det kretsloppet igen på ett hållbart sätt, säger Isabel Moretti, på Lantbrukarnas riksförbund.

Idag hamnar nästan alla näringsämnen som vi tar från åkern i stan

Isabel Moretti, Lrf

Robin Törnqvist och Håkan Fredriksson på NQ Lantbruk i Vänge utanför Uppsala har använt biogödsel i åtta år.

Varje vår, i april eller maj, sprider de omkring 4000 kubik över 1200 hektar av den uppländska slätten. Den årliga skörden uppgår till cirka 7500 ton spannmål, främst vete.

– Biogödseln innehåller mycket bra mullämnen, det är viktigt att tillföra dem till jorden. Om man bara kör med konstgödning så utarmas den, säger lantbrukaren Robin Törnqvist.

Samtidigt är koncentrationen av näringsämnen i biogödseln relativt låg. Därför kombinerar Robin och Håkan den med konventionell gödning.

– Det hade varit bättre om biogödseln var lite mer koncentrerad. Spridningen kräver speciella maskiner och kostar en del pengar.  Men produkten är prisvärd och väldigt bra för jorden, säger Robin.

Förra året kördes omkring 15 000 ton matavfall från den norra halvan av Stockholm till anläggningen i Uppsala.

Och i framtiden ska det bli betydligt mer. 2021 ska Sörab anta en ny avfallsplan – och då kommer ribban att höjas ordentligt.

– Det är för tidigt att säga hur mycket, men att vi ska försöka överträffa de nationella målen är rimligt, säger Beatrice Tjärnhell.

Fakta

Från bord till jord: Så blir äppelskrutten biogödsel

1. Plastbanta

De bruna påsarna tippas i en stor ficka och öppnas automatiskt. Trots att matavfallet är manuellt sorterat i hushållen innehåller de bruna påsarna en del plast och annat skräp. Detta sorteras bort i en stor roterande trumma. I en annan ficka blandas matavfallet från hushållen med restavfall från slakterier.

Komposten separerad från plast och uppblandad med slaktavfall men ännu inte med vatten.

2. Salmonella – nej tack

Massan finfördelas sedan så att inga bitar är större än 12 millimeter. Därefter späds det till hälften med vatten för att kunna pumpas vidare i den fortsatta hanteringen.

Eftersom matavfallet kan innehålla bakterier som salmonella och E. Coli hettas det upp till 72 grader under en timme. När matavfallet går in i rötkammaren är det ett mikrobiologiskt dött material.

 

3. En god portion röta

I rötkammaren bryts massan ner med hjälp av olika bakterier. I processen frigörs kol varpå metan och koldioxid bildas. Gasen stiger upp i toppen av kammaren och renas sedan till fordonsgas som varje dag ersätter 8000 liter diesel.

Från början består den av cirka 65 procent metan, och 35 procent koldioxid. När fordonsgasen är färdig innehåller 98 procent metan.

 

4. Klart!

Restprodukten, som ligger kvar i botten på kammaren efter att gasen stigit upp, är färdigt biogödsel. Gödningen pumpas vidare till en tank och distribueras sedan till lantbrukare i Uppsala-regionen.

Biogödseln är godkänd för ekologisk odling och man arbetar för att få den KRAV-godkänd.

 

5. Framtiden

Den lösa konsistensen är en fördel i hanteringen på anläggningen, men en nackdel för lantbrukarna som behöver sprida större mängder då koncentrationen  av näringsämnen är låg.

För närvarande har inte Uppsala vatten inte någon anläggning för att avvattna biogödseln men man tittar på olika tekniker för detta. Ambitionen är att hitta en lösning för att åstadkomma en mer koncentrerad produkt.

Källa: Uppsala Vatten

Så kommer du igång

Saknar du en brun tunna och är sugen på att komma igång med sortering av matavfall?

Här några enkla tips på hur du kan gå vidare.

Alla som vill ska kunna sortera ut sitt matavfall. Det säger Beatrice Tjärnhell, som är projektledare på det kommunägda bolaget Sörab.

Hur du ska gå till väga om du saknar en brun tunna varierar lite, beroende på hur du bor.

– Om du bor i villa med eget abonnemang tar du kontakt med kommunen och säger till att du vill ändra abonnemang. Då får du hem en brun tunna och sedan är det bara att börja sortera, säger Beatrice Tjärnhell.

Då får du hem en brun tunna och sedan är det bara att börja sortera

Beatrice Tjärnhell

Och morötterna är flera. Förutom att bidra till den goda saken kan det finnas kronor och ören att tjäna. Många kommuner, till exempel Sollentuna, har en avfallstaxa som ekonomiskt gynnar den som väljer att sortera ut sitt matavfall.

Den som bor i hyreslägenhet tar kontakt med hyresvärden, och i bostadsrättsföreningar är det styrelsen man vänder sig till.

Men till skillnad från hushåll i småhus kan den som bor i lägenhet inte bestämma helt själv.

– Det är upp till fastighetsägaren eller styrelsen att bevilja det. Men många har en positiv inställning, säger Beatrice Tjärnhell.