Dyrare när dricksvattnet ska säkras för framtiden

Görvälnverket
I framtiden ska Görvälnverket klara av att ge mer än miljon användare dricksvatten.
600 000 invånare i norrort och södra Roslagen är beroende av dricksvattnet från Görvälnverket i Järfälla. Nu rustar vattenverket för att klara ökande befolkning, säkerhetshot och klimatförändringar.

Vattnet runt ön i Mälaren ligger nästan spegelblank. En eka glider långsamt fram. Därnere, i djupet, åtskilliga meter ner, finns de stora rör som förser vattenverket Görväln med råvatten.

Varje dygn suger verket in tusentals kubikmeter sjövatten som renas till dricksvatten. Mer ska det bli.

– Kortsiktigt behöver vi höja kapaciteten på Görvälnverket med cirka tio procent och det jobbar vi med nu, säger Johanna Lindgren, VD på Kommunalförbundet Norrvatten som ansvarar för vattenproduktionen till 14 kommuner i norra Stockholmsregionen.

– Tittar vi även långsiktigt vill vi bygga ut vattenverket för att klara över en miljon invånare.

Invigdes på 1960-talet

En utomstående kan få intryck att vattenverket är föråldrat och också behöver moderniseras. I de långa hallarna står blå kontrollbord som ser ut att vara från invigningen på 1960-talet. Men verket fungerar bra, berättar Johanna. Det är främst produktionskapaciteten som börjar bli otillräcklig.

Johanna Lindgren är VD för kommunalförbundet Norrvatten.

Då, för 50 år sedan, byggdes vattenverket ut med tanken att hushållen skulle konsumera mer vatten per person i framtiden. Det blev tvärtom. Däremot ökar befolkningen i norrort och södra Roslagen stadigt, så att dricksvattenproduktionen snart ändå inte räcker till. Det visade sig inte minst under den rekordvarma sommaren.

Målet: Vatten till en miljon

Enligt Norrvattens plan ska kapaciteten därför först ökas med tio procent.

Det ska vara klart om tre år, 2021. Målet är att kunna förse 750 000 stockholmare med dricksvatten, i stället för som i dag, 600 000.

Men redan om tolv år, 2030, ska vattenverket ha byggas ut eller ersatts med en ny anläggning som ska klara en befolkning på över en miljon.

– I projektet ligger även att utöka reservvattenkapaciteten, säger Johanna Lindgren.

Ska klara klimatförändringar

Samtidigt ska verket rustas för att klara bättre rening av bakterier och mikroorganismer. Skälet är att man med klimatförändringar får mer skyfall och varmare vatten vilket ger mer föroreningar i Mälaren och gynnar tillväxt av mikroorganismer.

Norrvatten ska också bli bättre på att klara större föroreningar, exempelvis dieselutläpp och i förbundets strategiska plan står att man ska arbeta aktivt med att minska föroreningarna i Mälaren och skydda grundvattnet i Stockholmsåsen.

Kan vattenståndet i Mälaren minska i framtiden?

– Nej. Mälaren är en bra vattentäkt, men vi måste kunna rena bättre och mer.

Enligt Johanna Lindgren är det sannolikt att utbyggnaden av vattenverket kommer göra dricksvattnet dyrare. Men då ska man veta att dricksvattnet idag bara utgör cirka en tiondel av hushållens VA-avgifter. Resten är kostnader för de lokala VA-näten och rening av avloppsvatten.

Hur mycket dyrare blir drickvattnet? Kan det bli bli dubbelt så dyrt?

– Det kan jag inte säga. Vi utreder det.

Fakta

Utbyggnad av Görvälnverket kan kosta en miljard

  • Görvälnverket i Järfälla kommun är landets fjärde största vattenverk och förser 14 medlemskommuner med dricksvatten: Danderyd, Järfälla, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker, Norrtälje, Sigtuna och Knivsta.
  • Vattenverket drivs av Norrvatten som ägs av medlemskommunerna.
  • Det första vattenverket i Görväln invigdes 1929. Det nuvarande vattenverket är från 1960-talet.
  • Kostnaden för att bygga ut vattenverket håller på att utredas men sannolikt kommer det att handla om miljardbelopp.
Källa: Norrvatten

Skärpt säkerhet på vattenverket

På Norrvattens agenda står också förbättrad säkerhet.

Görvälnverket är sedan några år på eget initiativ klassat som skyddsobjekt.

– Det har nog varit väldigt bra ordning på sådana saker under kalla kriget, men sedan har man rustat ner. Men vi har själva valt att ta det steget och gjort säkerhetsanalyser. Det handlar om perimeterskydd, tillträdesbegränsningar och informationssäkerhet för att klara hackerattacker. Vi har även säkerhetsprövning för personalen, berättar Johanna Lindgren.

– Det vi kan säga är att kraven ökar och att vi kontinuerligt förbättrar vårt säkerhetsarbete.

Har ni råkat  för några säkerhetsincidenter?

– Det har man väl alltid, men vad vill jag inte gå in på. Men det har väl mer varit på nivån klotter. Vi är noga med att anmäla och dokumentera alla incidenter.

Har det förekommit dataintrång?

– Det vill jag inte kommentera. Men vi är observanta och arbetar förebyggande.

– Säpo har gått ut betydligt skarpare än tidigare och pratar om att vi har ett annat säkerhetsläge nu. Att alla samhällsviktiga aktörer ska vara alerta, tillägger johan Krüger, kommunikationsansvarig på Norrvatten.

Skulle det kunna dröja flera dagar innan man upptäcker ett intrång, som det gjorde på vattenverket i Sala i somras?

– Det har jag svårt att uttala mig om, men det har jag svårt att tro, säger Johanna Lindgren.

Det första Görvälnverket från 1929.