Här är dyrast i länet att dö på äldreboende
Det är dyrast i länet.
15 av 26 övriga kommuner står för den konstnaden själva.
När en person avlider i hemmet eller på allmän plats så betalar landstinget för transport och vistelse på bårhus.
Dör man däremot på ett kommunalt äldreboende så ansvarar kommunen eller dödsboet för transporten till bårhus. Landstiget fakturerar också kommunen för bårhuskostnaden.
11 av 26 kommuner i länet har valt att ta betalt av dödsboet för transportkostnaden – det rör sig om mellan 660-2400 kronor (se faktaruta). 15 kommuner står för notan själva.
I Upplands Väsby fakturerar man dock dödsboet både för transporten och vistelsen på bårhus, allt som allt 6333 kronor. Näst dyrast är det att dö i Sundbybergs kommun, där faktureras dödsboet 5000 kronor.
Många stora kostnader
En läsare som hört av sig till Mitt i berättar att han blev chockad när räkningen damp ner i brevlåda hos hans pappa efter att läsarens mamma i våras dött på ett äldreboende i Sundbyberg.
Det gör mig ledsen och förbaskad att det skiljer så mycket mellan olika kommuner.
– Det gör mig ledsen och förbaskad att det skiljer så mycket mellan olika kommuner och att det är skillnad på att dö hemma och på ett boende, säger han.
Det är stora kostnader i övrigt att ordna med en begravning och annat efter en avliden släkting menar läsaren, som tycker att kommunen borde kunna stå för notan.
Kommunen har inte fått in några synpunkter på avgiften från de äldreorganisationer som fått tycka till om beslutet, enligt kommunen. Foto: Åsa Sommarström
Subventionerar hyror i stället
Ann-Christin Martens (S) ordförande i social-och äldrenämden menar att beslutet om att fakturerar dödsbon för både transport och bårhuskostnader började gälla 2015. Hon kände inte heller till att kommunen toppade listan som dyrast i länet.
– Jag var inte medveten om att vi låg högst i länet gällande detta. Upplevs priset som orimligt högt behöver vi så klart titta över det, säger hon.
Beslut om bland annat sådana här avgifter går alltid på remiss till PRO och andra äldreorganisationer. Ingen har dock hört av sig och reagerat på just den här summan enligt Ann-Christin Martens.
Upplevs priset som orimligt högt behöver vi så klart titta över det.
– Vi resonerade så att vi tycker att självkostnadsprincipen ska gälla. När vi subventionerar så gör vi det vanligen för att det ska bidra till en högre livskvalitet. Till exempel subventionerar vi hyror på nybyggda äldreboenden. Att ett dödsbo betalar den här avgiften kommer ju inte den äldre till godo, säger hon.
Hon menar även att man kan ställa sig fråga varför andra kommuner väljer att använda skattemedel för att betala denna utgift.
Räkningen skickas inte ut till de dödsbon där det anses etiskt tveksamt då det gått för lång tid efter dödsfallet. Man kräver inte heller in pengar av de dödsbon som inte har några pengar och skickar ingen till inkasso.
Så mycket kostar det att dö i din kommun
