Min lokala hjälte

Efter en kaotisk höst – nu förstärks arbetet

Zlata Slavic, Ann Gardeström och Åsa Rustas jobbar med att ta emot ensamkommande flyktingungdomar i Bromma.
Zlata Slavic, Ann Gardeström och Åsa Rustas jobbar med att ta emot ensamkommande flyktingungdomar i Bromma.
Förra året blev 170 ensamkommande flyktingungdomar stadsdelen Brommas ansvar – många fler än året innan.

– Det har varit en akutstyrd och kaotisk arbetssituation, säger enhetschefen Ann Gardeström om hösten 2015.

Nu anställs ytterligare en socialsekreterare.

För ett år sedan hade Bromma stadsdelsförvaltning ansvar för ett tiotal ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Ett år senare finns 180 ärenden på stadsdelens bord. Flyktingsituationen i Europa märks tydligt även i Bromma eftersom ensamkommande flyktingbarn och ungdomar är kommunernas ansvar. Familjer och vuxna hamnar hos Migrationsverket.

– Det har varit mycket intensivt. Så många ungdomar och så mycket jobb, säger Zlata Slavic, socialsekreterare vid Bromma stadsdelsförvaltning, om hösten 2015.

I och med regeringens senaste restriktioner av flyktingmottagandet för att ”skapa andrum” har ungdomsenheten fått en något lugnare arbetssituation jämfört med hösten 2015.

Zlata Slavic och hennes kollegor är kluvna.

– Vi får utrymme att ta hand om de som redan kommit, men samtidigt tänker man på de ungdomar som finns någonstans ute i ett flyktingläger eller vid en gräns någonstans och som vi inte kan hjälpa, säger hon.

I Stockholm fördelas ansvaret för de nyanlända ungdomarna mellan stadsdelarna enligt en strikt turordningslista. Enligt Ann Gardeström, enhetschef på ungdomsenheten i Bromma, är det mycket jobb med att hitta familjehem och olika boenden.

– Ansvaret är vårt men de kan hamna var som helst i länet, säger hon.

Ann Gardeström berättar att i vanliga fall görs en noggrann utredning av både flyktingen och boendet – men i höstas var situationen mer eller mindre kaotisk och många ungdomar skickades till boenden utan att stadsdelen ens hade träffat dem.

– Rättsäkerheten för ungdomarna har blivit lidande, säger Ann Gardeström.

Eftersom ungdomarna flytt ensamma måste de till att börja med få en god man. Men eftersom det är brist på gode män har det varit svårt att få till. Ungdomarna behöver också en skolplats och i många fall även kontakt med hälso- och sjukvården.

– Många är traumatiserade och har varit med om separationer. De har inget nätverk utan är helt ensamma. Vi måste stötta dem och hjälpa dem att bygga upp sitt liv här, säger Zlata Slavic.

Ungefär tio procent av ungdomarna behöver omplaceras i efterhand eftersom något kring boendet inte fungerar.

Processen att förstärka personalstyrkan på ungdomsenheten påbörjades redan i höstas men det är först nu som rekryteringen är klar och den nya organisationen kan sättas.

– Nu när inflödet har dämpats har vi goda möjligheter att komma ikapp den puckel som var under oktober och november och hinna träffa en del av ungdomarna. Problemet är att alla system är överansträngda, säger Ann Gardeström.