Trafikverkets projekt med att bygga ut järnvägen mellan Tomteboda och Kallhäll har kantats av svårigheter, inte minst på sträckan genom Sundbyberg. Där ska spåren grävas ner, vilket är en förutsättning för stadens planer på att bygga ihop stadskärnan.

I fjol kom beskedet att projektet pausas till åtminstone 2028. Senare kunde Mitt i berätta att utbyggnaden väntas vara klar först 2042, tio år senare än tidigare plan.

Ett skäl till förseningarna har varit att Trafikverket och Sundbybergs stad inte har lyckats få till ett avtal. Nu är den biten löst.

– I dag är en riktigt bra dag för Sundbyberg, säger kommunstyrelseordförande Peter Schilling (S) på en pressträff på torsdagen.

Avtalet är en förutsättning för att projektet kan gå in i nästa fas, som går ut på att planera och starta bygget av järnvägsanläggningen genom Sundbyberg.

Kostar många miljarder

Ett stort framsteg för ett av Trafikverkets största och viktigaste projekt, enligt myndighetens generaldirektör Roberto Maiorona.

– Det här är ett komplicerat projekt. Det har tagit tid att komma till den här punkten, men vi har inte haft någon annan ambition än att komma i mål, säger han.

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorona.

Alexander Kuronen

För att nå dit har det krävts några möten mellan Trafikverket och Sundbybergs stad. "Väldigt bra" sådana, menar Roberto Maiorona.

Han understryker att projektet inte har legat still trots att bygget i Sundbyberg tog paus våren 2023.

– Men man ser inte att arbeten pågår. Därför skapar det en frustration för medborgarna, vilket jag förstår.

Hade det behövt bli så här, att man pausar bygget i nästan två år?

– Vi drar lärdomar hela tiden. Men det är heller inte ovanligt att det blir uppehåll i stora, viktiga projekt.

Peter Schilling fyller i:

– Nu är jag helt säker på att vi kommer att lyckas. Jag kanske inte alltid har varit det, men nu är jag det.

Tvingas till vite

Han ser en blandning av skäl till att avtalet har dröjt.

– Jag kan nog tycka att man har varit väl stel i att se på de möjligheter som finns. Man tittar på reglerna i stället. Det är klart att man ska följa dem, men man kan också titta på möjligheter.

Vems fel är det att avtalet har dröjt?

– I dag vill jag inte hålla på och gräva i det gamla. Det som var var.

Peter Schilling (S) visar en modell av den nya stadskärnan, ett projekt som nedgrävningen av järnvägen är en direkt förutsättning för.

Alexander Kuronen

Pausen i bygget har fått konsekvenser för sundbybergarna, säger han. Inte minst för de affärer, restauranger och fik som precis hade tagit sig igenom en pandemi, och som nu behövde finna sig i att det blev rörigt i trafiken ett tag.

– När jag pratar med sundbybergare finns det en stor tolerans när vi jobbar. Däremot inte när det är rörigt och står still, säger Schilling.

En visionsbild av Sundbybergs nya stadskärna. Vy från biblioteket Signalfabriken österut.

Sweco Architects

Enligt honom är det tänkt att arbeten med projektet ska börja synas i Sundbyberg redan nästa år. Trafikverket meddelar i sin tur att de förberedande arbetena drar i gång 2026.

Så vilka potentiella fallgropar finns framöver? Roberto Maiorona kan inte komma på någon för tillfället.

– Vi gör riskbedömningar hela tiden, men det är ingenting som jag känner till nu. Nu siktar vi på att följa vår tidplan.

Enligt den ska projektet vara genomfört år 2042. Avtalet som rör Sundbyberg tvingar dock Trafikverket att betala 70 miljoner kronor i vite för varje år efter 2037 som bygget drar ut på tiden.

Efterlängtat i Solna

Över kommungränsen drar Solna en lättnadens suck över dagens besked.

– Det är naturligtvis väldigt positivt att de kommit överens för det innebär ju att vi kan föra det här viktiga projektet framåt, säger byggnadsnämndens ordförande i Solna Martin Eliasson (S).

Eliasson konstaterar att byggpausen skapat osäkerhet kring de bostadsprojekt som är kopplade till mälarbanans utbyggnad.

Han säger att staden dock hittat vägar framåt i väntan på Sundbybergs och Trafikverkets nu slutna avtal.

– Ett exempel är kvarteret Yrket i Solna Business Park där vi delade upp planen för att kunna jobba vidare med delarna längst från järnvägen.