Elever kan få betala för falsklarm

Efter den senaste tidens bränder, falska brandlarm och massutrymningar på Ulriksdalsskolan är måttet rågat.

Kameraövervakning, stängda toaletter och möjlighet att kräva de ansvariga eleverna och deras föräldrar på pengar är några åtgärder som diskuteras.

När brandlarmet på Ulriksdalsskolan går måste hela byggnaden utrymmas. Hundratals elever får lämna det de håller på med och ta sig ut till uppsamlingsplatsen utanför skolan.

Sedan augusti 2014 har brandlarmet gått 21 gånger. De ständiga utrymningarna, som ofta är falsklarm, har gjort flera elever, framförallt de yngre, rädda för att gå till skolan.

– Min dotter sluter sig och säger inte så mycket. Men hon har vänner som är maniska och hela tiden kollar efter brandvarnare. Jag har pratat med andra föräldrar och det finns barn som inte vill gå till skolan, berättar en mamma.

Förutom att barnen blir rädda och otrygga, är hon orolig att de ständiga utrymningarna ska göra dem avtrubbade.

– Det känns osäkert och olustigt. De kan ju börja tänka ”måste vi gå ut igen, det är säkert falsklarm”, säger hon.

Hon är kritisk till hur skolan har hanterat larmen och att informationen varit så bristfällig till föräldrarna.

– Och tar man fast de som håller på så här? Vad får de för påföljd? avslutar hon.

Lokaltidningen Mitt i har sökt skolans rektor Gabriella Dahlberg vid ett flertal tillfällen. I stället ringer Solna stads skolchef Anne Rönnberg upp och går igenom de 21 larmen.

Sju beror på tryck i ledningarna på grund av byggen runt omkring. Ett beror på en ugn, ett från ett överfyllt torkskåp, ett från en vuxens e-cigarett och ett larm har gått i idrottshallen på helgen.

Men flera är också av allvarligare karaktär. Nio är omotiverade tryck på larmknappar, det vill säga falsklarm, och två är faktiska bränder.

– Man har kastat in ett brinnande pappersplan genom fönstret och i fredags eldade man i en papperskorg, säger Anne Rönnberg.

Men problemet med bränder och brandlarm är inget unikt för Ulriksdalsskolan.

– Varje högstadieskola har haft larm och utryckningar. Vi har haft bekymmer på flera skolor. Mycket är att man eldat i handfatet inne på toan, till exempel på Tallbackaskolan och Skytteholmsskolan. Det har vi lyckats få bukt med, säger Anne Rönnberg.

Hon menar att man tar larmen på största allvar och att man nu ska vidta en mängd åtgärder för att få bukt med problemen.

I ett första skede kommer man att stänga av vissa toaletter i väntan på att man ska få godkänt för kameraövervakning på Ulriksdalsskolan. Man anställer även två elevassistenter, börjar samarbeta med Friends och har bjudit in brandkårens personal.

Ytterligare en fråga är vem som ska betala för falsklarmen. Under 2014-205 har brandlarmet gått totalt 55 gånger på Solnas skolor och förskolor, varav 26 larm berott på tekniskt fel. Resten, 29 gånger, har orsakats av brand, knapptryckningar eller dylikt. Sammanlagt har staden lagt 120 000 kronor på falsklarm.

Idag tas larmpengar från respektive skolas budget. Enligt Anne Rönnberg förs diskussioner om att kräva pengar från den elev, eller i praktiken föräldrarna till eleven, som satt igång larmet,

För det krävs dock ett politiskt beslut.

– Vi har inte haft den diskussionen, så det kan jag inte uttala mig om. Det är jätteviktigt att man diskuterar igenom det innan man fattar ett beslut. Det är tråkigt med alla brandlarm, säger Marianne Damström Gereben (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.