Elever tog tidsmaskinen tillbaka till 1800-talet

Julia Linderyd och Hedda Holmlund med var sin kaffekvarn.
Julia Linderyd och Hedda Holmlund med var sin kaffekvarn.
En helt vanlig tisdag gjorde tvåorna på Rosenlundsskolan i Rönninge en resa tillbaka i tiden.

Plötsligt befann de sig i 1800-talet där sysslorna delades upp i kvinno- och karlgöra. Pojkarna högg ved och flickorna kardade ull och malde kaffe.

Nutiden och ljudet från motorväg­en var snart bortglömt när eleverna på Rosenlundsskolan förra veckan kom till torpet vid Nedre Söderby för att leva torparliv en förmiddag. På väg från bussen till torpet följde barnen skyltar med årtal som visade årstypiska händelser och räknade ned till 1893.

Framme vid torpet fick de först hjälpa till att dra loss en ko som satt fast, innan det var dags för eleverna att för en stund träda in i en tid med tydliga könsroller.

Dagen som torpare ingår i ett projekt där barnen tillsammans med två kulturpedagoger och sina lärare lär sig om hembygdens historia och livsvillkoren förr.

– En del av det de upplever kanske de inte reflekterar över direkt utan börjar fundera över när de kommit tillbaka till skolan, säger kulturpedagogen Helena Gustafsson.

Vid torpet stannade pojkarna kvar ute för att med ramsåg och dubbelhyvel ge sig i kast med ved och trä.

Andra hjälpte pigorna att hämta vatten i hinkar med hjälp av spann, samtidigt som två pojkar gick in i torpet med en vedkorg.

Inne i det dunkla torprummet med fönstret som enda ljuskälla jobbade flickorna. I en eldstad i ett av hörnen brann en brasa.

– Jag spinner ull, berättade Sara Nilsson som slagit sig ned vid en spinnrock.

Bredvid henne satt Julia Linde­ryd och Hedda Holmlund och malde kaffe och i änden av rummet där det sluttande innertaket var som lägst satt Tova, Nicole och Freja och kardade ull.

Både Rosenlundskolan och Parkskolan som deltar i projektet har fått pengar av Statens kulturråd.

I en annan del av arbetet reser barnen tillbaka till 1923 då de under en dramatiserad vandring besöker Söderby sanatorium där många av länets turberkulossjuka fick vård.

– Tanken är att projektet ska ge upplevelser som gör att barnen förstår historia på ett djupare plan. Kanske blir de också nyfikna på sin egen historia, säger kulturpedagogen Camilla Olsson.