Min lokala hjälte

Eleverna ökar mest på Kungsholmen

Trångt. Eiraskolan ska byggas ut med 100 platser.
Trångt. Eiraskolan ska byggas ut med 100 platser.
På Kungsholmen ökar eleverna mest i hela stan i relation till befolkningen – och redan nu råder brist på lokaler för lågstadiet.
De kommande åren måste staden skapa 1 250 nya skolplatser.
– Det är under kontroll, säger skolborgarrådet Olle Burell (S).

Kungsholmens befolkning i åldrarna 6-15 kommer att öka med 800 barn de kommande sju åren. Ökningen är den största i stan, i relation till befolkning.

I Stadshagen sker den största ökningen. Här förväntas barnen mer än fördubblas de kommande åren.

Flera skolor ska byggas ut

Tillväxten ställer höga krav på stadens skolbolag SISAB, som måste skapa 1 250 nya skolplatser på Kungsholmen de kommande åren. Anledningen är den ökande befolkningen, men också det ökade antalet elever som pendlar in till stadsdelen.

Att få plats med alla unga innebär ett avancerat pussel för Stockholms stad. Redan i år råder brist på lokaler för F-3 klasser i hela stadsdelen, och nu måste staden ordna ännu fler elevplatser. Eiraskolan ska få 100 nya elevplatser, men först 2021 och i Rålambshovsskolan finns behov av ytterligare 350 platser. Även Stadshagen ska få en ny skola, men tidigast 2023.


I en serie artiklar granskar nu Mitt i hur vi i innerstan påverkas när allt fler ska samsas på samma yta – artikel fem i serien handlar om trängseln i skolan. Här kan du läsa alla tidigare artiklar.


Andra viktiga tillskott blir den nya grundskolan i Konradsbergs och Anna Whitlocks jättegymnasium med plats för 2 400 elever.

– Skolsituationen i Kungsholmen är under kontroll. Det är väl förberett med platser för de behov som ökar framöver. Ingen kommer att behöver pendla för att gå i skolan, säger Olle Burell (S), skolborgarråd.

Matsal i partytält

Samtidigt råder brist på andra skollokaler i stadsdelen. På Thorildsplans gymnasium måste eleverna käka lunch i ett partytält för att få plats, något som Mitt i tidigare rapporterat om. På Rålambshovsskolan måste undervisningen bedrivas i paviljonger för att täcka upp för det ökade elevantalet.

– Som gammal arkitekt vill jag gärna se stora skolpalats, men ibland får man använda sig av paviljonger i övergångsperioderna. De är välplanerade och jättefina invändigt men de ska inte stå där i mer än fem tio år. Det är en undantagslösning, säger Olle Burell (S).

Förslag om distansundervisning

En annan lösning som diskuteras är distansundervisning, en metod som vanligtvis inte tillåts enligt skollagen. I stadens lokalförsörjningsplan föreslås metoden som ett sätt att ”minska beroendet av lokaler” men enligt Olle Burell (S) finns inga  konkreta planer på att genomföra metoden under de närmaste åren.

– Vi ska använda digitaliseringens möjligheter men distansundervisning kan inte ersätta de stora byggbehoven, säger han.