Byt område
Emerich Roth är 92 år.
Emerich Roth är 92 år.

Emerich Roth: ”Jag är mycket orolig”

Hjältar / Nyheter Han har överlevt fem koncentrationsläger. I 25 år har Järfällabon Emerich Roth föreläst på skolor. Nu varnar han för utvecklingen i samhället. ”Jag ser så många likheter mellan då och nu”, säger han.

Emerich Roth är morgontrött. Han vill inte bli intervjuad före klockan 11. Men när han öppnar dörren är leendet brett. Handslaget varmt, han lägger sin vänsterhand om min högra, kramar mjukt om.

I ena ändan av vardagsrummet står ett piano.

– Ja, det är jag som spelar, men bara när ingen annan lyssnar, säger han och slår sig ner i soffan.

Emerich Roth är ingen som låter sig köras över. Nyligen skrev han ett öppet brev till moderatledaren Anna Kinberg Batra, publicerat i Svenska Dagbladet:

”Du riskerar på ett ödesdigert sätt att normalisera och bana väg för ondskan.”

Nazistgrupp dök upp vid föreläsning

Att kalla Sverigedemokraterna för ondskan föll inte i god jord hos somliga­, men Emerich Roth lägger bara mer kraft bakom orden:

– Jag kallar dem för det de är. De är hatare.

De är kriminella. De är välkända hos polisen. Det är vad de är.

När Emerich för en månad sedan före­läste på Åsö grundskola på Söder­malm dök en nazistgrupp upp för att dela ut flygblad med förintelseför­nekande propaganda. Nu vill Emerich inte ta organisationens namn i sin mun.

– Det är en grupp ungdomar. De är kriminella. De är välkända hos polisen. Det är vad de är. De gör vad som helst för uppmärksamhet och det får de också av media. Det ger bara näring åt dem.

Nästa hela hans familj mördades

Emerich Roth är 92 år. När han var 19 år gammal kom nazismen till hans hemstad Sevlus i dåvarande Tjeckoslovakien. Föräldrarna, Emerich och hans fyra yngre systrar deporterades till ett koncentrationsläger.

Emerich som var ung och stark fick arbeta. När andra världskriget var slut hade han överlevt fem koncentrationsläger. Men förutom en lillasyster, var hela hans familj utplånad.

Han flyttade till sin syster i Sverige­ som 26-åring. Han utbildade sig till socionom­. Under över fyra decennier talade han aldrig om fasorna han upplevt i koncentrationslägren.

Jag behöver inte förklara hur det kändes att återigen få uppleva det.

– I 42 år var jag tyst. Men en dag, en vacker vårdag, promenerade jag på Birger­ Jarlsgatan i stan, när jag hörde­ någon som vrålade. På andra sidan trottoaren såg jag en grupp med ungdomar, tre–fyra stycken, som marscherade med utsträckta högerarmar.

Bestämde sig för att bryta tystnaden

De skrek ”sieg heil, sieg heil” och Emerich trodde inte att det var sant.

– Jag behöver inte förklara hur det kändes att återigen få uppleva det. Men när den första chocken hade lagt sig var det som berörde mig starkast att ingen­ annan reagerade. Människor bytte bara­ trottoar och fortsatte gå i samma riktning.

Där och då bestämde sig Emerich för att bryta tystnaden.

Det var 1992. Sedan­ dess har han 
föreläst på över 1 800 skolor runt om i landet.

– Det har kommit att bli jätteviktigt för mig att jag har kunnat få användning av de dyrköpta upplevelserna. Att kunna känna att lidandet inte var helt förgäves.

Rasism kan förebyggas i skolan

Genom åren har 100 000-tals ung­domar mött Emerich och lyssnat till hans föreläsningar. Att det är just skolan­ som blivit hans arena är ingen slump.

– Skolan är den viktigaste platsen 
i ett samhälle för där sitter framtiden fem dagar i veckan.

Emerich Roth är övertygad om att främlingsfientlighet och rasism kan förebyggas i skolan.

– Alla föräldrar förmår inte att ge sina­ barn rätt kärlek, den sortens kärlek de behöver. Skolan är den enda platsen där det finns möjlighet att kompensera för det som fattas i hemmet.

Framför allt behövs det manliga före­bilder. Hatarna – för de är oftast män 
– börjar inte hata för att de är onda­, utan­ för att något fattas dem, menar Emerich­.

Har du haft en manlig, kärleksfull förebild i ditt liv?

– Jag hade en mycket kärleksfull pappa­. Men han fostrade mig också genom­ sina handlingar, i att ha respekt för det motsatta könet. Ja, min pappa var en snäll pappa, men det räcker inte­ med att vara snäll, man måste också respektera andra och det är så någon blir en förebild.

Många likheter mellan nu och då

I dag finns det allt för få kärleksfulla förebilder, menar Emerich. Och skolan får inte de resurser som den borde få. 
I en tid då högerextremister gör allt större landvinningar ser Emerich Roth oroande tecken överallt.

– Det som hände i Nazityskland skedde­ inte från den ena dagen till den andra. Grogrunden hade funnits länge.

Är du orolig för framtiden?

– Ja, jag är mycket orolig. Jag ser många likheter mellan då och nu. När det meddelades att Trump blivit världens mäktigaste man kände jag för första gången i efterkrigstiden en rysning, en rädsla, på ett mycket obehagligt sätt. För mig var det en bekräftelse på att historien upprepar sig.

Varför lär sig inte mänskligheten av sina misstag? Varför är politikerna så blinda för vad som håller på att ske? Det är frågor Emerich Roth grubblar på.

När jag möter alla fantastiska ungdomar så känner jag att det finns hopp om framtiden.

Men han låter dem inte skymma sikten. Än har inte historien upprepat sig.

– När jag möter alla fantastiska ungdomar så känner jag att det finns hopp om framtiden. Det känns bra att det finns ungdomar som kommer att föra erfarenheterna av historien vidare, att hålla minnet av förintelsen levande.

– Då har de där, de där människorna, vad de än väljer att kalla sig.

Emerich Roth vill fortfarande inte nämna dem vid namn.

– Då har de ingen chans.

Emerich Roths fond har instiftat ett stipendium – Vandra­ i Emerich Roths fotspår. I januari i år utsågs­ de första Emerichambassadörerna. De går på Viksjö­skolan och så här ska de föra Emerich budskap vidare till nästa generation.

Gina Anyim: ”Vi har gjort en resa till Auschwitz och det känns viktigt att sprida­ insikterna därifrån vidare, så det inte glöms bort. Så det inte händer igen. Det är båda tungt och hemskt att så få förintelse­överlevare finns kvar, samtidigt är det coolt att Emerich väljer att komma till oss.”
Martina Zanetti: ”Det är viktigt att möta människor ansikte mot ansikte. Visst kan man lära sig saker om förintelsen genom att läsa böcker eller se på film, men det är inte samma sak. Det kan vara otroligt starkt att möta någon som sett det med egna ögon.”
Jakob Vedin: ”Det är jättecoolt att lyssna på Emerich och alla fantastiska grejer han har gjort. Samtidigt är det lite läskigt att det inte finns så många överlevande kvar, så nu blir det vårt jobb. Hela min familj har fått lite av ett uppvaknande. Jag tror att det är i ens närhet man kan göra störst skillnad.”
Sigrid Schönning: ”Att de finns de som förnekar förintelsen är sporrande. Jag tycker bara att det gör oss starkare. Då blir det ännu viktigare att visa och berätta­ att förintel­sen faktiskt har hänt, att det Emerich berättar är sant. Vi måste verkligen sprida­ det vidare.”
Din bästa Stockholmsguide

Fler nyheter från Järfälla

Sport

Slutet nära för Järva MK?

Håkan Carlqvist, Järva MK
Nyheter

Vännerna om ’Carla’: ”Levde genom idrotten”

Nyheter

Tre häktas för grov våldtäkt

Morgonkollen

20-åring dödad i skottlossning

Snackisar

Nu har gubbarna torkat bort

Nyheter

S: Ingen sexistisk reklam i kollektivtrafiken