Min lokala hjälte

Emil gör knivar av Söderstadion

Emil Bergsman är själv ett stort Bajenfan och ville göra något speciellt av resterna från Söderstadion.
Emil Bergsman är själv ett stort Bajenfan och ville göra något speciellt av resterna från Söderstadion.
Det sista han gör i processen är att polera skaftet. Något som gör att det ser snyggare ut, men också så att det håller bättre.
Det sista han gör i processen är att polera skaftet. Något som gör att det ser snyggare ut, men också så att det håller bättre.
Några av hans hantverk gjorda på rester av Söderstadion.
Några av hans hantverk gjorda på rester av Söderstadion.
Emil Bergsmans favorithantverk är att tillverka köksknivar. Särskilt stolt är han över sin Ulu-kniv, längst till höger.
Emil Bergsmans favorithantverk är att tillverka köksknivar. Särskilt stolt är han över sin Ulu-kniv, längst till höger.
Söderstadion.
Söderstadion.
Söderstadion.
Söderstadion.
Kärrtorpsbon Emil Bergsman tillverkar knivar som har blivit väldigt populära bland Hammarbyfans.

Knivarna är nämligen gjorda av bråte från Hammarbys forna hemmaplan, Söderstadion.

Han bor i Kärrtorp, är uppvuxen och jobbar i Enskede, men hjärtat har han i slöjdsalen i Svedmyra. Det är här som Emil Bergsman tillverkar knivar och osthyvlar, som har blivit väldigt populära bland Hammarbyfans. Delar av redskapen är nämligen gamla rester från Söderstadion.

Sorgen var stor bland Bajenfansen när beslutet kom att Söderstadion skulle rivas. Emil Bergsman, som är ett stort Bajenfan, var på plats när fansen fick plocka med sig bråte.

– Jag ville ha ett minne och det var anledningen till att jag var där. Men när jag plockat med mig en bänk från norra läktaren och omklädningsrummet tänkte jag vad ska jag göra med det här, säger Emil Bergsman.

Redan innan var intresset att slöjda stort, men det var inför en födelsedagsfest strax efter som han kom på idéen att skapa Hammarbyknivarna.

– Jag gav den som en present och sen var det flera Hammarbyfans på festen som blev avundsjuka och också ville ha. På den vägen är det, säger han.

Sedan dess har han tillverkat redskap; både knivar, osthyvlar och kapsylöppnare, gjorda med rester från Söderstadion.

– Det var känslosamt ögonblick när den revs. Men då blir man lite gladare när man vårdar minnet av Söderstadion.

Även grässtrån från planen placeras i skaften.

– För att ladda med Bajenkraft, säger han.

Intresset för hantverk har han i märgen, hans mamma håller på med keramik och båda hans föräldrar målar. Men att enbart försörja sig på konsten vill han inte.

– När man ska försöka göra affär av sin hobby försvinner själva grejen. Om jag har som krav på mig att varje dag göra 20 osthyvlar kommer det inte bli lika kul längre.

Men varje chans han får lägger han gärna på sin hobby. På jobbet på förskolan lär han barnen att tälja, och när han sitter hemma framför tvn kan han slipa på en kniv.

– På samma sätt som andra sitter med en surfplatta sitter jag och slipar på ett knivskaft. På dagis tycker ungarna att det är kul att jag heter Emil och täljer, säger han.

I dag driver han en hemsida där han tar in beställningar på bland annat Hammarbyknivarna och -osthyvlarna, men också redskap som är gjort av lokalt trä.

– För mig är det viktigt att nästan kunna peka ut vilket träd som skaftet är gjort av.

Det trä han använder sig av kommer bland annat från Kärrtorp, familjens trädgård på Enskedefältet men också från lantstället på Muskö.

– När jag är på semester har jag svårt att inte plocka med mig träbitar. Eller om jag ser att folk beskär sina träd i trädgårdarna här brukar jag fråga om jag kan få ta, säger han.

Det är i källarlokalen på Sturebys vårdcentral han håller till så fort han får tid över för sin slöjdning. Det är Stockholms knivförenings lokal håller till.

– Nu ska jag gå en kurs i trä och smide uppe i Umeå, så jag hoppas att jag kan bli ännu bättre.