En inblick i någon annans liv

Moa Junströms film ”Staden och jag” handlar om familjenormer.
Moa Junströms film ”Staden och jag” handlar om familjenormer.
Gör din röst hörd.

Det är temat i Tempo dokumentärfestival som nästa vecka visar filmer, foton och radiodokumentärer på Bio Rio, Victoria, Moderna museet och Galleri Kontrast.

Snart kan du få en inblick i världar du inte visste något om. På Tempo dokumentärfestival, som i huvudsak äger rum på Södermalm, kan man se filmer av lokala filmare, filmer om Södermalms miljöer och filmer från flera av världens hörn.

Gustav Ågestrands och Lucas Grinds film ”Tjuvgods” handlar om en secondhandbutik på Hornsgatan som drivs av före detta missbrukare och före detta kriminella som har butiken som sin väg tillbaka till samhället.

– Det är en jättefin film med lokal framtoning som även skildrar flera karaktärer som finns vid Hornstull, säger Melissa Lindgren, programchef för Tempo dokumentärfestival.

Även Moa Junströms ”Staden och jag” är filmad i Södermalmsmiljöer.

– Det är en väldigt personlig och humoristisk berättelse om regissören och hennes uppväxt och ungdomstid där hon försöker utmana normen kring hur en familj är, säger Melissa Lindgren.

Festivalens tema i år är att göra sin röst hörd, eller speak your mind som de uttrycker sig i programmet.

– Vi känner av vad som känns aktuellt ur ett samhälleligt perspektiv, men tittar också på det vi tycker är spännande på dokumentärfilmsscenen just nu. Många av de filmer som gjordes förra året handlade om yttrandefrihetsfrågor och vem som har tolkningsföreträde, säger Melissa Lindgren.

De filmer som visas på festivalen har tolkat temat både ur ett större demokratiskt perspektiv och ur ett mer privat perspektiv. Som exempel på en privat tolkning nämner hon den kanadensiska filmen ”Stories we tell” av Sarah Polley.

– Den handlar om en familjehemlighet som uppdagas och vem som äger rätten att berätta den historien, säger Melissa Lindgren.

När det gäller yttrandefrihet ur ett större perspektiv rekommenderar hon den engelsk-amerikanska ”Call me Kuchu” av Katherine Fairfax Wright och Malika Zouhali-Worrall.

– Den handlar om hbt-aktivister i Uganda och hur de strider mot lagförslagen om att göra homosexualitet belagt med dödsstraff. Det är en väldigt inspirerande och stark film, säger hon.

I valet av filmer prioriterar de även filmer som bryter mot traditionella berättargrepp och driver utvecklingen och filmspråket i genren framåt.

Exempelvis brasilianska ”Elena” av Petra Costa.

– Den är väldigt okonventionell och använder ett väldigt poetiskt berättande för att gestalta regissörens inre tankar.

Bland filmerna som visas finns också några som gjorts av Södermalmsregissörer exempelvis Mia Engbergs ”Belleville Baby”.

Nytt för i år är att man kommer att ha en festivalbuss som kör mellan de olika lokalerna. Under en del av turerna finns regissörer på plats så att festivalbesökarna har möjlighet att ställa frågor.

Melissa Lindgren, programansvarig för Tempo dokumentärfilmsfestival, utanför Bio Rio.

Tom Alandh.

Fakta

Dokumentärfestival med 85 filmer

Festivalen pågår 5–10 mars på Bio Rio, Biograf Victoria, Moderna museet och Galleri Kontrast.

Under festivalen visas 85 filmer, 15 radiodokumentärer och en fotoutställning.

Förutom filmvisningar hålls seminarier.

Deltagarna är från Sverige och övriga världen.

På årets festival hyllar man även SVT:s dokumentärfilmare Tom Alandh med en egen sektion filmer.