”En press med studentfesterna”

Cecilia Alfsdotter, Hanna Löfqvist och Lisa Blomgren går alla sista året på Cybergymnasiet. ”Den här terminen har vi alla prov och inlämningar och sen dessutom hetsen kring studentfirandet som ska vara perfekt” säger Lisa Blomgren.
Cecilia Alfsdotter, Hanna Löfqvist och Lisa Blomgren går alla sista året på Cybergymnasiet. ”Den här terminen har vi alla prov och inlämningar och sen dessutom hetsen kring studentfirandet som ska vara perfekt” säger Lisa Blomgren.
I vår ordnas 550 studentskivor i stan. För polisen betyder det besök på studentfester varje vardagskväll fram till juni.

Orimligt, anser närpolischefen Lars Lehman.

– Polisen blir som barnvakter, säger han.

Redan i början av mars gick startskottet för de blivande studenternas firande på stans krogar. Innan sommaren är här kommer 550 studentskivor ha gått av stapeln. Varenda en kommer att ha besökts av polisen, som hårdsatsat för att festerna ska gå lugnt till.

– År 2007 kunde vi konstatera att det var väldigt mycket problem vid fester som spårade ur och slutade med grova våldsbrott och stora slagsmål. Sedan dess har vi jobbat riktat mot festerna för att förebygga brott, säger Theo Mandoki, operativt ansvarig för polisens studentprojekt.

Satsningen har gett resultat. Tillställningarna har blivit tryggare och antalet brott som är kopplade till skivorna har minskat, enligt Theo Mandoki.

Men Lars Lehman, närpolischef i Vasastan, är kritisk till att polisen ska bevaka en så stor mängd studentskivor under en så lång period. Inte heller är det några extra resurser som sätts in. Närvaron innebär mängder med arbete för närpolisen.

– Det är klart att ungdomarna ska få fira, men jag tycker att man måste lyfta frågan om det är vettigt att det är så många skivor. Det har blivit så otroligt mycket festande, säger Lars Lehman.

Lisa Blomgren går sista året på Cybergymnasiet på Vanadisvägen och har redan varit på en kompis studentskiva. Fast så många fler blir det inte under våren, förutom klassens egen fest. Det är för dyrt.

Klasskompisarna Cecilia Alfsdotter och Hanna Löfqvist håller med.

– Det är klart att det är kul att festa med klasskompisarna, men jag tycker att det har blivit för stort med alla skivor och allt som har med student att göra, säger Lisa Blomgren.

Skyhöga förväntningarna på ett perfekt firande och en press på alla att sälja biljetter till skivorna för att de ska gå runt ekonomiskt drar ner festerna, tycker Cecilia Alfsdotter.

– Det ska vara så himla perfekt. Samtidigt finns det de som inte har så många vänner som de kan sälja biljetter till, säger Cecilia Alfsdotter.

– Det är sorgligt att det ska kosta så mycket och att det har blivit en sån press, säger Hanna Löfqvist.

Hysterin kring studenten tror Lars Lehman kan bero på bristen på mötesplatser för gymnasieungdomar. Det blir på studentfesterna som alla förväntningar ska infrias, anser Lars Lehman.

– Det blir ett uppdämt tryck och skivorna blir det stora utsläppet. Det har helt skenat iväg, säger han.

Han får medhåll av fältassistenten Silvio Rossi som säger att det finns ett jättesug efter fester bland ungdomarna, särskilt i 16-18 årsåldern när krogen inte är ett alternativ. Miljöer där alkohol serveras lockar även om man inte dricker själv. Men att försöka begränsa studentfesterna tror inte Silvio Rossi är rätt väg att gå.

– Då får vi bara en undergroundverksamhet där vi tappar kontrollen över festandet. Det är bättre att vi har en dialog med ungdomarna och arrangörerna.

Färre studentskivor måste inte heller per automatik innebära mindre arbete för polisen. År 2010 ordnades 750 studentskivor, rekordmånga fester men också ett rekord lugnt år, säger Theo Mandoki.

– Förra året hade vi 650 fester men fler brott än 2010. Det skulle kunna vara så att färre fester betyder att studenten har mer pengar att spendera på varje fest på vilket i sin tur gör att det blir stökigare, säger Theo Mandoki som tror att de många studentfesterna är något som polisen måste acceptera.