Min lokala hjälte

Ex-kriminell får hederspris

Samir Sabri startade organisationen Second chance 2010, efter 25 år som kriminell.
Samir Sabri startade organisationen Second chance 2010, efter 25 år som kriminell.
När Samir Sabri tvingades ta på sig mordet på sin styvmamma drogs han in i kriminella kretsar.

Nu har han fått hedersstipendium för sitt arbete med unga på glid.

Samir Sabri var 15 år när han bevittnade mordet på sin styvmamma. Det var hans pappa som höll i kniven, men Samir tvingades ta på sig skulden och dömdes till två år på ungdomsanstalt.

– Det var en väldigt mörk period, jag dömdes som 15-åring för ett mord jag inte begått. Det gjorde att jag byggde upp mycket hat.

När han kom ut från anstalten erkände han för polisen om hur han tvingats ta på sig skulden för sin pappas brott. Trots det valde socialtjänsten att återigen placera honom i barndomshemmet.

– Jag blev helt galen. Hur kunde de placera mig hos min pappa när de visste vad han gjort? Då bestämde jag mig för att slå tillbaka mot samhället, säger han.

Mötet med socialsekreteraren blev en början på en lång kriminell karriär. Samir började råna, sälja narkotika och hänga i kriminella kretsar. I 25 år åkte han in och ut ur fängelser.

– Jag ville göra revolt mot samhället, staten, polisen, allt. Jag hade inget intresse av att ta mig ur det. Det blev mitt eget fängelse.

Men 2009 vände det. Han kom ut från ett långt fängelsestraff och bestämde sig för att bryta med sitt kriminella förflutna.

Året efter startade han organisationen Second chance, där han jobbar för att få ungdomar ur brottslighet. Från kontoret i Hallonbergen har han kontakt med hundratals ungdomar från hela Stockholmsområdet.

– Det kan vara att ringa och hindra någon att ”sätta jointen i munnen” eller att delta på möten hos arbetsförmedlingen. De flesta är vilsna och ser sig inte som kriminella, de vill mest ha någon att prata med, säger han.

Nu prisas han med stiftelsen Karin och Ernst August Bångs hedersstipendium på 30 000 kronor. Stipendiet går till personer som jobbar för att ge ungdomar en bättre framtid.

– Det känns fantastiskt. Jag har länge kämpat för att få ett erkännande för det jag gör. Många, bland annat polisen, har räknat bort mig och inte velat lyssna på grund av min bakgrund. De ser mig fortfarande som en buse. Stipendiet visar att jag gjort något viktigt.

Vad har du för drömmar?

– Åh, det är så mycket jag vill göra. Om jag hade pengar skulle jag bygga ett ungdomshus i Sundbyberg, mitt i smeten. Det skulle göra så mycket för de här ungdomarna att ha en samlingspunkt. Titta bara på Hallonbergen, för några år sedan var det alltid stökigt, nu finns det ungdomar som engagerar sig i området och det har aldrig varit så här lugnt.