Expansion slår mot husägarna

Jonas Berg har en tank med dricksvatten på tomten sedan brunnen skadats.
Jonas Berg har en tank med dricksvatten på tomten sedan brunnen skadats.
Flera fritidshusområden i Huddinge är under förvandling. Men mitt i kommunens framfart hamnar många befintliga husägare i kläm. En av dem, en familj med nyfödda tvillingar, stod helt utan rent vatten efter att brunnen skadats.

Högmora är ett av flera fritidshusområden i kommunen som är mitt under förvandling. Just nu är området en stor byggarbetsplats, men inom 15 år ska området ha vuxit med en mängd nya bostäder, nya vägar och kommunalt vatten och avlopp.

Men det bor redan i dag många människor i området som har kommit i kläm i kommunens framfart. Flera har fått otjänligt dricksvatten, många har tomtmark som de känt sig tvingade att  sälja och plötsligt kommer besked om vägar som ska dras genom trädgårdar.

Jonas Berg och hans sambo har nyligen kommit hem från BB med sina för tidigt födda tvillingar. Det var länge oklart om de ens kunde åka hem eftersom de inte hade tillgång till rent vatten i huset. I samband med sprängnings- och grävarbeten i området började brunnen på tomten ta in smutsigt vatten.

– Vi ringde och tjatade på kommunen, men fick svaret att det inte är deras fel och att de inte vill bekosta reparationen av brunnen. Till sist körde de ändå ut vattendunkar som de nu fyller på någon gång i veckan. Innan vintern måste vi själva bekosta och bygga ett isolerat skjul till dunken för att vattnet inte ska frysa. Så här ska vi ha det i ett år nu och det är en enorm stress, säger han.

När Mitt i träffar Jonas Berg utanför huset i Högmora är det flera av grannarna på Abrahamsbergsvägen som ansluter och också vill berätta sina historier. Många längs med gatan har otjänligt vatten i sina brunnar och de hävdar att det har blivit så sedan kommunen drog i gång arbetet i området, men att de inte får gehör från kommunen.

De ser fram emot förbättringen med kommunalt vatten och avlopp och nya vägar, men står undrande till hur kommunen hanterar dem och skadorna som uppkommer. De poängterar samtidigt att de faktiskt är med och betalar runt 400 000 kronor per hushåll för arbetet.

Agneta Nordlöf är en av dem vars brunn började ta in lervatten.

– Jag skickade in en anmälan till kommunen för snart ett år sedan, men har fortfarande inte fått något svar. Det är en stress att inte veta om man har vatten. Vi känner oss överkörda, det är som att bråka med Goliat, säger hon.

Vattenbrunnar i Högmora har skadats.

Vattenbrunnar i Högmora har skadats.

Juan Piñones Arce, exploateringsingenjör på kommunen, menar att det gjordes en brunnsinventering på fastig­heterna i området innan arbetet drog i gång, men att den är så ofullständig att det är svårt att peka på hur skadorna har uppstått.

– Det är upp till varje fastighetsägare att bevisa att det är kommunens fel, men jag tycker att vi är ganska tillmötes­gående och försöker att hjälpa till ändå. Sedan kanske inte alla får hjälpen direkt utan varje ärende tar lite tid, säger han och fortsätter:

– Samtidigt kan jag hålla med om att det har informerats dåligt, och där måste vi bli bättre. Vi har många projekt i kommunen samtidigt, så tiden räcker knappt till. Men det handlar inte om att vi ignorerar någon, säger han.

Lite längre upp i Högmora, i det som kallas etapp två, damp en lapp – med kommunen och entreprenörerna som avsändare – ner i brevlådan hos de boende en dag i september. Den informerade om att veckan senare skulle en tillfällig väg för byggtrafik dras genom ­fyra familjers trädgårdar.

Inom en vecka skulle tomterna tömmas på lekstugor, höns och annat som stod i vägen.

– Vi fick höra att en åtta meter bred väg för tung byggtrafik skulle gå över våra tomter i två och ett halvt år. Vi fick höra att alla i området måste räkna med att få lida lite. Det kändes oerhört nonchalant gjort från kommunen, som visar att de bara kan köra över oss. De sa att vi hade skrivit på kontrakt, men de kunde inte visa upp något, säger Sofia, en av dem vars trädgård som skulle användas.

Men veckan därpå kom ett annat bud. Kommunen informerade då att ­vägen i stället skulle gå på kommunens egen mark.

För Mitt i berättar Robert Nyberg, biträdande projektledare för Högmora etapp två, att fel information gick ut till de boende.

– Entreprenören skickade ut ett brev med fel information till de boende. Jag har förstått att det är många som blev oroliga, men det är ett missförstånd. Kommunen inte har haft för avsikt att bygga en väg där, säger han.

 

Fakta

Fler områden i förvandling

Vistaberg

Gladö kvarn

Högmora

Vidja

Sjöängen  och  Västra Länna (nyligen avslutat).

En av få kommuner som tar betalt

Huddinge kommun är en av få kommuner i landet som låter de boende ta kostnader för nya vägar i omvandlingsområden.

Huddinge är en av runt 30 av landets 290 kommuner som tar betalt av boende för gatukostnadssystem i förtätningsområden, något kommunen också har rätt till enligt plan- och bygglagen.

– Kommunen tar en stor del av kostnaden, men för att ha möjlighet att överhuvudtaget kunna utveckla områden på det här sättet så måste de boende i området vara med och betala. Men vi har också ett generöst system där de får avbetala över tid, och man får dessutom ut en byggrätt av det, säger Malin Danielsson (L), kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor.

Just i Högmora handlar det om 22 0 000–45 0 000 kronor per fastighet.

Sebastian Scheiman, jurist på stiftelsen Centrum för rättvisa, tycker att det är orimligt med så höga kostnader.

– Jag tycker rent generellt att det är en orimlig börda att lägga en så stor kostnad på de boende. De hade vatten, avlopp och vägar sedan tidigare och det är många som inte har bett om det  här och ändå måste de betala.

Han menar också att det är många boende som  upplever sig tvingade att sälja delar av sina tomter till kommunen för att vägar ska byggas, till priser långt under marknadsvärdet.

– Vi tar alltid in externa värderare så priserna är inget vi hittar på. Det är alltid en förhandling där vi försöker vara så schysta vi kan, säger Malin Danielsson.