Experterna om striderna: Därför fortsätter SD-kaoset i Stockholm

Stockholms stadshuset stadshuset
I Stockholm samarbetar inget annat parti med SD.
Marja Lemne är stadsvetare och lektor på Södertörns högskola.
Marja Lemne är stadsvetare och lektor på Södertörns högskola.
Hälften av SD:s ledamöter i Stockholms fullmäktige är fortfarande avstängda och hotas av uteslutning.
Trots att Sverigedemokraterna lovat bättring fortsätter röran med stoppade politiker i partiet.
– Nya partier kan dra till sig rena lycksökare, säger statsvetaren Niklas Bolin.

Bara hälften av de folkvalda fullmäktigeledamöterna för Sverigedemokraterna i Stockholms stadshus deltar i arbetet – detta bara några månader in i den nya mandatperioden.

Interna bråk, avstängningar och uteslutningar är ett känt fenomen inom SD, säger Niklas Bolin, statsvetare och docent på Mittuniversitetet. Ofta är det personer som sagt rasistiska saker som partiledningen vill få bort, men Mitt i:s granskning av förhållandena i stadshuset visar delvis en annan bild.

Oreda symptom på växtverk – då kommer lycksökare

Här handlar inte avstängningarna om personer som som sagt rasistiska saker och därför måste bort. Här har man istället kritiserat partiet internt och velat få bort gruppledaren Peter Wallmark som bland annat anklagats för att ha förfalskat protokoll.

Niklas Bolin poängterar att han inte känner till turerna just i Stockholms stadshus men konstaterar att oredan bland SD:arna i stadshuset också kan vara ett symptom på växtverk.

– Att de är ganska nytt parti i kombination med med att de växt snabbt gör att de kan dra till sig rena rena lycksökare som inte delar de värderingar som partiet säger sig står för, säger han.

Han konstaterar dock att just Peter Wallmark verkar har den högsta partiledningens öra.

– Att den person som fick dubbla löner har partiledningens förtroende är nog inte att dra  alltför vittgående slutsatser, eftersom medlemsutskottet som beslutar om personärenden och uteslutningar väljs av partiledningen, säger han.

De personer med insyn i SD i stadshuset som Mitt i Stockholm talat med delar också den bilden.

Skulle stabiliseras

Om de fyra som nu är avstängda skulle bli uteslutna kan de behålla sin plats i fullmäktige ändå, som partilösa – politiska vildar.

Systemet med politiska vildar finns för att skydda demokratin.

Marja Lemne

SD är det parti som förra mandatperioden genom avhopp och uteslutningar skapade flest politiska vildar. I april förra året fanns 155 politiska från SD i landets kommuner, enligt en granskning som Dagens Nyheter gjort.

Inför valet i höstas sade SD att läget skulle stabiliseras.

– Men det du berättar visar ju att problemet kvarstår i någon mening, säger Niklas Bolin.

Vildesystem ska skydda mot kupper…

Vad händer då med de politiska vildarna? Och hur många vildar tål vårt politiska system. Det finns ingen forskning på det, enligt Marja Lemne, stadsvetare och lektor vid Södertörns högskola.

– Systemet med politiska vildar finns för att skydda demokratin. Det ska borga för att man inte kan byta ut ledamöter mitt under valperioder på grund av kupper eller falangstrider, säger hon.

Vildarna är fria att stötta sitt gamla parti. Men just när det gäller SD visar genomgångar som bland annat Sveriges television har gjort att många vildar därifrån gått till den högerextrema nationalistiska partiet Alternativ för Sverige.

Genom sin ställning som politiska vildar gavs de möjlighet att tala om den poltiken i folkvalda församlingar.

… men har dragit in ytterkantsrörelse i riksdagen

– Det är osmakligt när företrädare för en liten ytterkantsrörelse står i Sveriges riksdag och talar som om de vore invalda som ett politiskt parti, sade Andreas Norlén (M), ordförande i riksdagens konstitutionsutskott till SVT.

På så vis kan alltså många vildar bidra till just det som vildesystemet ska skydda mot.

– Det kanske är dags att föra en diskussion om det med tanke på hur omfattande det är just nu i Stockholm, säger Marja Lemne.