Farliga hundar stoppas inte

Tuula Rastehed är en av hundratals som skadats i hund­attacker i år – ett växande samhällsproblem.

Samtidigt ses få angrepp som brott i l­agens mening – och bara 0,8 procent av ­anmälningarna leder till att hunden avlivas.

Lokaltidningen Mitt i berättade för två veckor sedan om kungspudeln Elvis som fick ordentliga sår efter att en annan hund flugit på honom.

Inget brott, konstaterade den polis som den bitna hundens ägare kom i kontakt med. Något som inte verkar ha varit någon slump. Förra året kom 900 anmälningar om hundangrepp på män­niskor och djur in till polisen i länet. Samma år fattade polisen enbart sju beslut om avlivning och fem om omhändertagande av hund.

Tuula Rastehed, 76, hör till dem som blivit attackerad i länet. Hon var ute på sin vanliga runda i Nacka med hunden Robin när en annan hund plötsligt angrep.

Emelie Ekander kom lyckligtvis till undsättning.

– Jag såg en kvinna på marken och en hund som bet henne i armen. Jag sprang fram och skrek. Då släppte den, men högg hennes hund i stället.

Hunden hade slitit bort ett stycke av Tuulas underarm. Hon fördes i till sjukhus och fick sy 20 stygn.

– Det fattades en bit av muskeln. Jag undrar om jag smakade gott, säger Tuula Rastehed som sex veckor efter händelsen är på bättringsvägen.

Hunden hade smitit från en trädgård och polisen kom fram till att ägaren inte kunde läggas till last. Ägaren riskerar nu en erinran eller i värsta fall koppeltvång.

Enligt svensk lag är ett hund angrepp brottsligt om hundägaren medvetet bussat sin hund eller haft dålig koll på den. Men enligt Stockholmspolisen ses merparten av anmälningarna som rena olyckor. Eftersom hundar inte är straffrättsligt ansvariga behandlas attackerna som tillsynsärenden. Och sådana är lågprioriterade.

I Flemingsberg blev en kvinna biten av en hund som attackerade hennes chihuahua. Hennes polisanmälan blev dock liggande.

Tre månader senare blev en annan hundägare biten i överarmen av samma hund. Först då fick ägaren ett före­läggande om att hålla sin hund kopplad. Enligt praxis är det först efter det tredje angreppet som en hund omhändertas eller avlivas. Första gången det händer får ägaren en erinran, andra gången ett föreläggande om att alltid ha koppel ­eller gå en hundkurs. Därefter blir omhändertagande eller avlivning aktuellt.

– Många av de här olyckorna inträffar när ägare försöker gå emellan två hundar som slåss, och då är det inte alltid hundens fel. Men man kan omhänderta en hund direkt om det är tillräckligt allvarligt, säger Pernilla Markström, chef för Citypolisens djurskyddsgrupp.

Men en hund kan bita tre personer innan den omhändertas eller avlivas?

– I vissa fall. Lagen säger att djur ska omhändertas ”om inte andra mindre ingripande åtgärder anses tillräckliga.”

Enligt Madeleine van deer Veer, pressekreterare vid landsbygdsdepartementet, tillåter lagen sedan 2008 polisen att gripa in tidigare och mer kraftfullt.

Men sedan dess har skadorna ökat. Har lagen fått det utfall som var tänkt?

– Jag kan inte recensera polisens arbete.

Som Stockholmspolisen tolkar lagen kan en hund bita tre personer innan den omhändertas. Var det så landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) hade tänkt?

– Polisen ska ingripa om det finns skäl till det.

Det är åt helsike att tre personer ska kunna bli bitna innan polisen tar hunden, säger Tuula Rastehed som nyligen blev svårt biten av en främmande hund.

Fakta

Dramatisk ökning av skadade

De senaste elva åren har det skett en dramatisk ökning av antalet personer som varit inlagda på sjukhus till följd av hund­angrepp, från 218 till 326 i riket.

Polisen fick i fjol in drygt 900 anmälningar om hundangrepp på människor eller hundar i länet.

Under samma år fattade polisen sju beslut om avlivning (0,8 procent) och fem om omhändertagande av hund (0,6 procent).

Polisen beslutade om före­läggande om exempelvis koppel eller munkorg i 48 fall (5 procent).

källa: stockholmspolisen, socialstyrelsen