ANNONS

Allt färre bebisar föds i Huddinge

Fruktsamheten går ner i Huddinge. Det varje kvinna föder färre barn. Felicia Cardell leker i Rådsparken tillsammans sin dotter Lykke, snart 4 år.
Felicia Cardell leker i Rådsparken med barnen på familjedaghemmet där hon jobbar. Ett av barnen är hennes dotter Lykke, snart 4 år.
Kvinnorna i Huddinge föder i snitt 1,7 barn under sin livstid.
Men Felicia Cardell bor i Hörningsnäs med man och tre barn. Och hon går mot strömmen.
– Jag var 22 år. Vi längtade efter barn och kände oss redo, säger Felicia.
ANNONS

Felicia Cardell leker med sin dotter Lykke, snart 4 år, i Rådsparken i Huddinge.

– Vi skaffade barn rätt tidigt. Jag var 22 år. Vi längtade efter barn och kände oss redo, säger Felicia.

Sett till både ålder och antal barn sticker familjen ut. I Huddinge föder varje kvinna i snitt 1,7 barn under sin livstid.

Men 4-åriga Lykke har två syskon: 6-åriga Adelie och 1-åriga Edison. Felicia var också ovanligt ung när hon fick sitt första barn. I snitt är Huddinges förstföderskor drygt 29.

Fruktsamheten går ner i Huddinge. Det varje kvinna föder färre barn. Felicia Cardell leker i Rådsparken tillsammans sin dotter Lykke, snart 4 år.

Lykke, snart 4 år, har två syskon. Foto: Sandra Samppala

Färre barn föds i Huddinge

Trenden i Huddinge – och övriga länet – är att det föds allt färre barn. För tio år sedan födde varje kvinna två barn i snitt under sin livstid. I dag är siffran 1,7.

Risken är att det framöver kommer att bli ännu färre.

Det hänger ihop med ekonomin, för att starta en familj krävs att man har ordentliga inkomster

ANNONS

Gunnar Andersson, professor i demografi

Vi står inför bistrare tider. Det råder inte bara klimatkris, utan enligt Konjunkturinstitutets senaste rapport bromsar dessutom ekonomin in.

Detta väntas få konsekvenser – inte minst för hur många bebisar som föds.

Färre barn i sämre tider

Vid sämre tider, som sämre ekonomi, går antalet födslar ned, något som har skett även historiskt vid sämre tider, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.

– Det hänger ihop med ekonomin, för att starta en familj krävs att man har ordentliga inkomster och har rätt till föräldraförsäkring.

Om konjunkturen svänger neråt kan bebisarna bli ännu färre.

– Om det händer något med konjunkturen påverkar det ännu mer, säger Gunnar Andersson.

Felicia Cardell var ekonomin inte avgörande. Hon började jobba direkt efter gymnasiet och hade därför en stabil inkomst.

– Visst, ekonomin är viktigt när man skaffar barn. Det kändes inte viktigt för oss att spara ihop massa pengar, för vi hade en trygg grund. Det viktiga var snarare att jag och min sambo ville skaffa barn. Vi körde mest på känslan, säger hon.

Fruktsamhet per kommun, Stockholms län

Antal barn som kvinnor fött i snitt i länets kommuner 2009 respektive 2018.

Källa: Statistiska centralbyrån

Bebisar i dag – arbetskraft i morgon

Färre bebisar betyder inte bara fler lediga platser på BB och lugnare på öppna förskolan. Bebisar växer så småningom upp.

Vad får minskad fruktsamhet för följder?

– Om det bara är en lätt nedgång får det inte så stora konsekvenser. Får vi en långvarig lågkonjunktur påverkar det på lång sikt, med färre förvärvsarbetande. Men då krävs stora nedgångar, säger Gunnar Andersson

Går utvecklingen att motverka?

– Det är kanske något man får leva med. Konjunkturer går upp och ned. Om man tittar på det historiskt så har fruktsamheten under upp- och nedgångarna tagit ut varandra, säger Gunnar Andersson.

Fruktsamheten går ner i Huddinge. Det varje kvinna föder färre barn. Felicia Cardell leker i Rådsparken tillsammans sin dotter Lykke, snart 4 år.

Felicias familj är ovanligt stor. Foto: Sandra Samppala

Felicia och barnens pappa ville skaffa barn ganska tätt.

– Vi kände att det var lika bra. Vi ville inte ta paus och bryta arbetet fler gånger och det är fint att mina föräldrar fortfarande är unga och kan vara mycket med barnen. Dessutom – nu är vi klara och jag är ändå bara 29 år, säger hon.