Färre dömda för våld mot kvinnor

Bernardita Nunez har arbetat med våldsutsatt kvinnor i drygt 20 år. I dag är hon verksamhetsledare för Terrafem - Nätverket för kvinnors rätt mot mäns våld.
Bernardita Nunez har arbetat med våldsutsatt kvinnor i drygt 20 år. I dag är hon verksamhetsledare för Terrafem - Nätverket för kvinnors rätt mot mäns våld.
Samhället blundar för mäns våld mot kvinnor – och utmålar det felaktigt som enbart ett invandrarproblem.

Det menar Bernardita Nunez, verksamhetsledare för den ideella organisationen Terrafem.

Förra veckan dömdes två män från Skärholmen till fängelse för grov fridskränkning.

I det ena av fallet handlar det om en 28-årig man som vid en rad tillfällen knuffat, sparkat, slagit och tagit stryptag på sin flickvän.

2010 dömdes mannen till villkorlig dom för misshandel av flickvännen. Nu dömdes han av Södertörns tingsrätt till åtta månaders fängelse för grov fridskränkning.

I det andra fallet har en 51-årig man hotat och slagit sin fru. I januari i år hotade han sin hustru med kniv.

Mannen har nu dömts till ett års fängelse för grov fridskränkning.

I båda domarna omnämns svartsjuka och alkohol som bakomliggande orsaker. Det är bortförklaringar, menar Bernardita Nunez , verksamhetsledare för den ideella organisationen Terrafem – Nätverket för kvinnors rätt mot mäns våld

– Det handlar om män som tycker att de har rätt att bestämma över en kvinna. Om hon inte gör som han tycker får hon stryk.

2010 polisanmäldes 27 200 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år i Sverige, enligt Brottsförebyggande rådet.

Det är en ökning med 31 procent sedan 2000 då brottsrubriceringen grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning infördes i Sverige.

Men antalet män som döms för brotten har minskat. År 2010 fattades drygt 390 lagföringsbeslut med grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning som huvudbrott. 2007 lagfördes 410 personer för samma sak.

– Man blundar för problemet, menar Bernardita Nunez.

– Min bild av det här är att samhället inte ser det som ett grovt brott, men det är det, säger hon.

Bernardita Nunez har arbetat med våldsutsatt kvinnor i drygt 20 år. Varje år kommer hon i kontakt med mellan 600 och 700 kvinnor som utsatts för mäns våld.

– Mediebilden är att det främst är kvinnor med utländsk bakgrund som utsätts av sina män. Men så är det inte, säger hon.

– Det finns även en bild om att det är män som har tappat greppet som gör det här. Så är det inte heller. Det är kontrollerande män som slår när ingen ser – och där ingen ser.

Klara Hradilova-Selin är utredare på Brottsförebygganderådet och har studerat mäns våld mot kvinnor.

Hon menar att brottsrubriceringarna grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning har ökat kvinnors benägenhet att anmäla våldet.

Klara Hradilova-Selin menar dock att brottsrubriceringen inte har tillämpats i samma grad som den har uppmuntrat kvinnor att polisanmäla deras män om de slår dem.

– När det kommer nya brottsrubriceringar brukar det ta ett tag innan de tillämpas fullt ut av polisen, säger hon.

Föreningen Terrafem menar att enkla folkbildande insatser och kampanjer skulle kunna minska mäns våld mot kvinnor på sikt – men att ”det inte hänt någonting på 20 år.”

– Alla politiker kan prata väl om problemet – men de realiserar aldrig någonting, säger verksamhetsledaren Bernardita Nunez.

– Vi i Sverige har egentligen bra förutsättningar att klara det här.

Fakta

Upprepat våld

Grov kvinnofridskränkning, innebär att en kvinna utsätts för upprepade övergrepp av en man som hon är eller har varit gift med eller som hon bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden.

Det är i Sverige sedan 2000 en brottsrubricering.

Källa: NE.se