ANNONS

Allt färre barn föds på Lidingö – och nu blir det sämre tider

Förstagångsmamman Anna Cedergren, 29 med sonen Philip, 2 månader.  "Jag har alltid vetat ha barn, det är det största som händer i livet".
Förstagångsmamman Anna Cedergren, 29 med sonen Philip, 2 månader. "Jag har alltid vetat ha barn, det är det största som händer i livet".
Barnafödandet på Lidingö är näst lägst i länet – och allt färre barn föds på ön. Nu väntar dessutom lågkonjunktur och då kan barnafödandet gå ner ännu mer.
ANNONS

Vi står inför bistrare tider. Det råder inte bara klimatkris, utan enligt Konjunkturinstitutets senaste rapport bromsar dessutom ekonomin in.

Detta väntas få konsekvenser – inte minst för hur många bebisar som föds.

Färre barn i sämre tider

Vid sämre tider, som sämre ekonomi, går antalet födslar ned, något som har skett även historiskt vid sämre tider, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.

– Det hänger ihop med ekonomin, för att starta en familj krävs att man har ordentliga inkomster och har rätt till föräldraförsäkring.

Kvinnorna i Stockholms län föder färre barn än förut. En kvinna här beräknas föda i snitt 1,66 barn under sitt liv, om fruktsamheten förblir densamma som 2018. År 2010 var fruktsamhetstalet 1,98, enligt SCB.

Den största delen tror jag är friheten försvinner

Anna Cedergren

På Lidingö har barnafödandet gått ner rejält sedan 2010, från 526 födda barn till 396 förra året.

Lidingöbon Anna Cedergren är förstagångsmamma. Mitt i träffar henne och sonen Philip två månader på öppna förskolan i Högsätra. Att  hot om lågkonjunktur och dåliga tider skulle hindra folk från att skaffa barn.

– Den största delen tror jag är att friheten försvinner, inte ekonomin, säger hon.

ANNONS
Fakta

Så många barn föds det på Lidingö

1990: 438 barn

2000: 399 barn

2010: 526 barn

2018: 396 barn

 

Om konjunkturen svänger neråt kan bebisarna bli ännu färre.

– Om det händer något med konjunkturen påverkar det ännu mer, säger Gunnar Andersson.

Skillnader mellan kommunerna

2009 var fruktsamhetstalet i 19 av länets 26 kommuner drygt två, 2018 rådde det förhållandet i endast fem kommuner.

Fruktsamheten har mellan 2009 och 2018 gått upp i endast två av länets kommuner, Salem och Upplands-Bro. I övriga 24 kommuner har fruktsamheten gått ned under perioden.

Fruktsamhet per kommun, Stockholms län

Antal barn som kvinnor beräknades föda under sitt liv i snitt, 2009 respektive 2018.

Källa: Statistiska centralbyrån

Bebisar i dag – arbetskraft i morgon

Färre bebisar betyder inte bara fler lediga platser på BB och lugnare på öppna förskolan. Bebisar växer så småningom upp.

Vad får minskad fruktsamhet för följder?

– Om det bara är en lätt nedgång får det inte så stora konsekvenser. Får vi en långvarig lågkonjunktur påverkar det på lång sikt, med färre förvärvsarbetande. Men då krävs stora nedgångar, säger Gunnar Andersson

Går utvecklingen att motverka?

– Det är kanske något man får leva med. Konjunkturer går upp och ned. Om man tittar på det historiskt så har fruktsamheten under upp- och nedgångarna tagit ut varandra, säger Gunnar Andersson.