Farstas flickor mår sämst i stan

Många flickor i Farsta mår dåligt.
Många flickor i Farsta mår dåligt.
Många flickor i gymnasieåldern mår dåligt. Det visar den så kallade Stockholmsenkäten, som bland annat undersöker psykisk hälsa hos unga.

”Vill du ändra mycket på dig själv?”

”Ja!”, svarade fyrtio procent av de flickor i Farsta som i fjol gick i tvåan i gymnasiet, och som deltog i Stockholmsenkäten.

Den bild som tonar fram i enkätsvaren, är att flickorna i Farsta generellt är mindre nöjda med sig själva och mår sämre psykiskt än flickor i andra delar av staden. Exempel: Bara 40 procent är nöjda med sitt utseende, fler än hälften har ofta huvudvärk, över hälften känner sig ofta ledsna och 35 procent tycker ofta att de inte duger till.

Bara hälften har svarat att de ofta tycker det är riktigt härligt att leva.

Siffrorna har förändrats tydligt i negativ riktning jämfört med enkäten för två år sedan.

– Det är inte kul att se att flickor i Farsta mår dåligt. Men jag känner ingen stark oro. Eftersom antalet svarande elever i varje stadsdelsområde är få, innebär det att små förändringar kan påverka resultatet i hög utsträckning. Det är viktigt att se på lång sikt hur utvecklingen ser ut, säger Gabriella Luoma, preventionssamordnare i Farsta stadsdel.

 

Flickorna i Farsta är också de som upplever svagast anknytning och minst uppmärksamhet från sina föräldrar, enligt enkäten. Gabriella Luoma utesluter inte att det finns ett samband mellan den siffran och de övriga.

– Familjen är ju ett skyddsnät och svag anknytning till föräldrar kan påverka hur man mår.

Hur använder ni de här siffrorna?

– Vi får ta kontakt med skolan och elevhälsan och höra hur deras bild ser ut. Om de ser liknande tendenser kan vi samarbeta om de här frågorna, försöka träffa de här flickorna och diskutera med dem.

Annat som sticker ut i enkäten är att Farstas föräldrar tycks vara generösa med spriten. Farsta toppar i kategorin ”elever som får alkohol av sina föräldrar med lov”.

– Vi försöker uppmana föräldrar att ta ställning mot alkohol. Det har stor betydelse om föräldrar fortätter ha en restriktiv hållning mot alkohol när deras barn blir äldre, säger Gabriella Luoma.

Enkäten visar samtidigt att mindre än hälften av eleverna i nian dricker alkohol.

Fakta

Stockholmsenkäten

Stockholmsenkäten görs vartannat år med elever i årskurs nio och andra året på gymnasiet.

Eleverna svarar på frågor om bland annat alkohol och droger, psykisk hälsa och brott.

I Farsta deltog 87 flickor och 98 pojkar i årskurs 2 på gymnasiet, samt 142 flickor och 126 pojkar i årskurs 9.

 

Källa: stockholm.se