ANNONS

Här fastnar 100 ton skräp från Stockholms avlopp – varje månad

Processingenjören Hanna Gottås och enhetschefen Dan Fujii visar hur olika sorters papper löser upp sig.
Hanna Gottås och Dan Fujii visar hur olika sorters papper löser upp sig – och skräp som inte har något i en toalett att göra.
Plast i havet, bajs i badvattnet och onödiga kostnader på miljontals kronor.
Att spola ner skräp i toaletten kan få större konsekvenser än du tror.
ANNONS

Många bäckar små… blir snabbt flera ton skräp när det fastnar i reningsverkets rensgaller. Varje månad rensar Stockholm Vatten och Avfall ut 170 ton våtservetter, tops och annat som inte har i en toalett att göra.

– Vi säger det gång på gång: enbart kiss, bajs och toalettpapper får spolas ner, säger Petra Holgersson på Stockholm Vatten och Avfall när Mitt i besöker deras anläggning i Bromma inför Världstoalettdagen den 19 november.

Stockholm vatten Världstoalettdagen firas, Bromma reningsverk, fordonsgas från Bromma reningsverk

I stora bassänger separeras avloppsvatten och organiska ämnen genom sedimentering. Foto: Åsa Sommarström

Bajsvatten släpps ut i Mälaren

Där har rensgallrena effektiviserats och samlar upp 100 ton i månaden. I den grå-bruna oformliga massan som gallerna fångar upp syns allt från stearinljus till skoskydd och apelsinskal.

Ännu värre är det när skräpet fastnar ute i ledningssystemet. Förutom att det är besvärligare att ta hand om där kan propparna orsaka översvämning. Och för att avloppsvattnet inte ska gå tillbaka och stiga upp i folks källare kan det släppas rakt ut i vattendrag som Mälaren och Saltsjön.

– Det är det minst dåliga av två katastrofala alternativ, säger Petra Holgersson.

Stockholm vatten Världstoalettdagen firas, Bromma reningsverk, fordonsgas från Bromma reningsverk

På Stockholm Vattens anläggning i Bromma rötas slammet och blir fordonsgas som du kan tanka på macken bredvid.

ANNONS
Fakta

Fler har tillgång till mobiltelefon än toalett

Världstoalettdagen den 19 november instiftades 2001 av World Toilet Organization för att uppmärksamma det faktum att en tredjedel av världens befolkning inte hade tillgång till toalett – och den globala sanitetskris som detta medför.

Sedan 2014 är den 19 november en officiell FN-dag.

2018 saknade 2 miljarder människor – eller var fjärde person globalt – fortfarande tillgång till toalett, enligt organisationen Wateraid. Det innebär att fler människor har tillgång till mobiltelefon.

Källa: Wateraid

Det vanligaste skräpet som spolas ner är våtservetter, hår, tops, plast, mensskydd, kondomer och snus. Ett annat stort problem är hushållspapper och pappersnäsdukar. De är tillverkade på ett annat sätt och löser inte upp sig lika snabbt i vatten.

Och sedan finns det de lite mer udda företeelserna.

– Det har börjat dyka upp mycket nylonstrumpor – i Gamla stan av någon anledning. Vem spolar ner nylonstrumpor? De snor ihop sig och tillsammans med hår, fett och annat skräp blir det stora bollar som är jättesvåra att få bort, säger Petra Holgersson.

Stockholm vatten Världstoalettdagen firas, Bromma reningsverk, fordonsgas från Bromma reningsverk

Skräpet i avloppet torkas och och komprimeras innan det körs iväg och bränns upp. Det luktar precis som du kan tänka dig. Foto: Åsa Sommarström

Spolslarv mot bättre vetande

Mitt i har pratat med flera av de stora aktörerna i Stockholms län – Käppala, Roslagsvatten och Stockholms Vatten – och alla säger samma sak: Det blir i princip inte just något bättre. Så varför slarvas det så?

Det är inte så enkelt som att folk inte har koll på vad som får hamna i toaletten. Petra Holgersson berättar om en studie som visar att många slavar med spolningen – mot bättre vetande.

– Det är nog många som tänker att det liksom försvinner när de spolar ner det. Men det gör det inte. Det hamnar här. Och när det har blivit en propp är det ett manuellt jobb att skära loss den, säger Petra Holgersson.

Stockholm vatten Världstoalettdagen firas, Bromma reningsverk, fordonsgas från Bromma reningsverk

Wall of shame – genom åren har Stockholm Vatten sparat några av de konstigaste sakerna som folk spolat ner i toaletten.

Värsta skräpet

Det spolar stockholmarna ner i toaletten

Våtservetter och nylonstrumpor – tillsammans med tops och hår och fett bildar de stora klumpar som orsakar stopp i ledningar och pumpar.

Plastfolie, till exempel glasspapper och skyddsfilm på mensskydd, täpper till filter och silar och är besvärliga att rensa bort.

Tops och annan plast kan passera hela reningsprocessen och hamna i Saltsjön – eller mindre vattendrag när ledningarna svämmar över på grund av de stopp som skräpet orsakar.

Snus och tobak innehåller den giftiga tungmetallen kadmium som försämrar kvaliteten på slammet som ska användas till biogödsel.