Figges premiärbakade i mellandagarna

Semlor på Figges konditori i Edsberg centrum.
Semlor på Figges konditori i Edsberg centrum.
Tvåpack på snabbköpet, en minivariant i kiosken eller en gräddklädd kaféstund – nu är semmeltiden här. För en särskild dag kan vi knappast tala om längre, när det snarare blivit regel att semlan dyker upp redan efter jul.
– I mellandagarna var det premiär, säger Nathalie Figarola på Figges konditori i Edsberg.

Svällande saftig vetebulle, vispgrädde, mandelmassa och florsocker… För många vattnas det i munnen bara vid tanken på en saftig semla, oavsett om man vill äta den likt en hetvägg i varm mjölk eller i miniformat.

Det svulstiga bakverket förknippas främst med fettisdagen som i år infaller tisdag den 5 mars, men sedan länge hör det nästan till traditionen att semlorna börjar säljas direkt efter jul.

På Figges konditori på Edsbergs torg bakades den första omgången i mellandagarna.

– Redan innan jul hade vi saffranssemlor, men den 27 december var de klassiska semlornas debut, säger konditoribiträdet Nathalie Figarola.

Semlor på Figges konditori i Edsbergs centrum, Sollentuna.

Semlor på första parkett.

Uppe på gräddhyllan

Hon står bakom den putsade glasdisken, färglagd av gröna marsipangrodor, chokladdoppade biskvier och hallontoppade gräddbakelser. På toppen står de uppradade – lyxsemlor, wienersemlor, klassiska semlor och minisemlor.

Thomas Pramsäter som satt sig till bords med en varm dryck är särskilt förtjust i saffranssemlorna, men de är beställningsvara så här långt efter jul.

– De är otroligt goda, säger den före detta turebergaren som flyttade hit för ett halvår sedan och hunnit bli stammis på Figges.

Thomas Pramsäter är stammis på Figges i Edsberg, Sollentuna.

Thomas Pramsäter är stammis på Figges.

Tradition och historia

I dag, när vetemjöl är standardmjölet i de flesta hushåll, undrar nog många vad det är som är så märkvärdigt med den där bakelsen ändå. Men i början på 1900-talet, när semlan utformades som den är i dag, var vitt mjöl sällsynt i bondesamhället. Det var även socker som länge klassats som lyxvara och att äta vispad grädde hörde inte heller till vanligheterna.

Det har bara börjat

Nathalie Figarola

Wienersemla på Figges konditori i Edsberg.

Wienersemla är den undertecknade Sollentunareporterns personliga favorit.

Fettisdagen är historiskt sett den tredje och sista fastlagsdagen, innan den 40-dagar långa fasteperioden före påsk inom den kristna tron. Och ibland ljuder traditionens eko när någon benämner den annars så vanliga ”semlan” för ”fastlagsbulle”.

Thomas håller lite på att festa till det just i dag, men för många av konditoriets gäster brukar det bli en semla till kaffet istället för den vardagliga kanelbullen.

– Det har bara börjat, nu blir det bara fler och fler, säger Nathalie Figarola.

Fakta

Semlans historia

I Gustav Vasas bibel (1500-talet) kan man läsa om ”bakade semlokakor blandade med olio”.

Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl.

Den 12 februari 1771 dog kung Adolf Fredrik på fettisdagens kväll efter en bättre middag, i vilken hetvägg (semla med varm mjölk) ingick.

Semlan får den form den har idag i slutet på 1800-talet, men var en lyx förbehållen de högre stånden.

Det är först efter andra världskriget när det ekonomiska uppsvinget gör vitt mjöl, grädde och socker tillgängligt som semlor blir något för gemene man.

Fastlagen börjar på fastlagssöndagen, eller fläsksöndagen, och följs av blå måndag och fettisdag.

Det gällde att äta för att klara 40 dagars fasta, som inleds på askonsdagen och varar till påsk.

Källa: Nordiska muséet, Semleakademien, Svenska kyrkan