Finska föreningen håller låda under julen

Laura Janhunen, Noova Tetri och Fanny Silvonen visar upp julpyssel.
Laura Janhunen, Noova Tetri och Fanny Silvonen visar upp julpyssel.
Botkyrkas mångfald ger en stor variation av julfirande. Kommunens allra minsta finska invånare fixar pysslet medan de stora lagar paradrätten låda.

Botkyrka kommun har högst antal utrikesfödda i länet, närmare 60 procent har rötterna i ett annat land.

Finländarna är den tredje största gruppen i kommunen.

De flesta kom till kommunen under 1960-talet som arbetskraftsinvandrare.

Tullinge-Tumba finska förening har funnits i över 50 år och och här är är den finska identiteten viktig även efter att man flyttat till andra sidan Östersjön.

Pysselkvällar en gång i veckan

En gång i veckan har föreningen pysselkvällar för barn. När Mitt i träffar åtta flitigt julpysslande barn är det Susanna Janhunen och Jenny Silvonen som är ansvariga.

– Det fanns pysselträffar när vi var små, men det försvann. Därför startade vi igen, dels för att hålla språket levande för barnen och dels handlar det om identitet och till-hörighet, berättar de som båda två har egna barn i pysselgruppen.

Susanna Janhunen flyttade från norra Finland till Storvreten i Tumba när hon var åtta år.

– Mormor och morfar kom hit till Storvreten på 60-talet som arbetskraftsinvandrare. Mormor jobbade som sjuksköterska på Huddinge sjukhus och morfar lagade grävmaskiner. Senare på 80-talet kom jag och mamma efter, berättar hon.

Barnen julpysslar på Finska föreningen Tullinge-Tumba

Barnen julpysslar på Finska föreningen Tullinge-Tumba

Både Susanna och Jenny har gått i tvåspråkig klass i skolan och på pysselkvällarna i Storvreten pratas bara en mjuk, sjungande finska med barnen.

Susanna minns när hon kom till Sverige och trodde att alla mammor i Sverige hette Anne.

– Alla barn ropade på Anne, det är ett vanligt namn i Finland så jag tyckte det var konstigt att alla mammor hette Anne i här. Sen fick jag veta att Anne betyder mamma på turkiska, säger hon skrattar.

Jenny är född i Sverige men har finska föräldrar, och oavsett om man är född i Finland eller ej kallar de sig båda finska.

– Det är nog bara när jag är i Finland som jag känner mig svensk, jag pratar ju mer finlandssvenska, berättar Jenny samtidigt som barnen pockar på uppmärksamhet.

Lådor i alla dess former

Vad är den största skillnaden mellan Sverige och Finland?

– Finnar håller ihop mer svenskar – och sen är vi ju bättre på hockey än Sverige så klart! säger Susanna.

– Våra barn går i Finsksvenska skolan och vi är måna om att hålla fast i våra traditioner. Det är viktigt att barnen till exempel kan finska, säger Jenny.

Och det är de finska traditionerna som är viktiga även på jul – främst i matväg, där det egentligen inte handlar om vad man tycker om, utan vad som är tradition.

– Det är mycket ”lådor”. Kålrotslåda, morotslåda och potatislåda, jag är inte så förtjust i det men det ska finnas där, främst när det gäller de äldre i familjen, säger Jenny.

– Och karelska pirogerna är viktiga och de där stjärnorna av smördeg med plommon i mitten de är ett måste, säger Susanna.

Presenter viktigast

När jag frågar barnen som gör tomtar och änglar av toarullar är det enstämmigt att presenter är viktigast på julen.

Och på julbordet är det inte de finska lådorna som går hem.

– Jag gillar laxen mest, den som är samma som sushi, säger Laura Janhunen.

Fakta

Karelska piroger

firafinskpirog

Karelsk pirog med äggsmör

Pirogskal

2 dl , kallt vatten.

2,5 dl vetemjöl.

2,5 dl rågmjöl.

1 msk , mjukt smör, att blanda med vatten till pensling.

Gör så här:

1. Häll upp salt och mjöl på ett bakbord och blanda väl

2. Hacka i matfettet och tillsätt vattnet, lite i taget.

3. Knåda ihop degen och forma till en rulle med cirka 5 cm i diameter. Skär rullen i cirka 2 cm breda skivor.

4. Forma bullar av skivorna och kavla ut dem på mjölat bord till cirklar.

5. Lägg degcirklarna på varandra med lite mjöl emellan, på takpannevis.

6. Täck med en handduk och låt vila i 30–40 minuter.

Risgrötsfyllning

3 dl vatten.

2 dl grötris.

6 dl mjölk.

Gör så här:

1. Koka riset med lite salt tills vattnet nästan kokat in.

2. Tillsätt mjölken och låt gröten puttra i cirka 30 min på svag värme under lock.

3. Värm ugnen till 275–300 grader.

4. Lägg en klick fyllning på varje degcirkel. Vik upp kanterna runt fyllningen och ”rynka” kanterna som när man rynkar en kjollinning.

5. Grädda pirogerna mitt i ugnen i 5–10 min.

6. Smält lite smör och rör ut med vatten. Pensla de varma pirogerna med smörvattnet så fort de tas ut.

Äggsmör

2 hårdkokta ägg.

100 gr smör eller margarin.

Gör så här:

Hacka  äggen med smör eller margarin.

Servera pirogerna varma med äggsmör på.

Läs mer om Botkyrka och Salem:

Salemborna tycker till om nya centrum

De gör radio-kalender för Botkyrkabor

Häng med till framtidens Botkyrka och Salem