ANNONS

Fiskforskare varnar ministern för att upprepa torskmisstaget

Strömmingen i Stockholms skärgård riskerar att gå samma öde till mötes som torsken på västkusten, varnar forskare.
Strömmingen i Stockholms skärgård riskerar att gå samma öde till mötes som torsken på västkusten, varnar forskare.
Det finns flera tecken på överfiske av det lokala beståndet av strömming i Stockholms skärgård.
Fiskforskare ser en risk att regeringen upprepar misstaget som gjorde att torsken försvann från västkusten.
ANNONS
Nyheten i korthet

Vad gäller saken?

  1. Skärgårdens yrkesfiskare vittnar om kraftigt minskade fångster av strömming.
  2. Länsstyrelsen tror att det beror på industritrålarna som på våren fiskar upp stora mängder strömming innan den ska gå in i skärgården och föröka sig.
  3. Industritrålarna säljer fisken till fiskmjölsfabriker i Danmark. En enskild trålare tog upp 175 gånger mer strömming än alla länets yrkesfiskare tillsammans.
  4. Flera regionpolitiker vill att regeringen flyttar ut trålgränsen till tolv sjömil, men ansvariga ministern säger nej med hänvisning till att strömmingsbeståndet i Östersjön är stabilt, enligt Internationella havsforskningsrådet.
  5. Fiskforskare ser tecken på överfiske och varnar för att göra om misstaget med västkusttorsken, då man för sent upptäckte att de lokala bestånden försvunnit.

 

Regeringen, Havs- och vattenmyndigheten och den storskaliga fiskenäringen är överens: Strömmingen i Stockholms skärgård är inte hotad.

Ansvariga ministern Jennie Nilsson (S) ser inget skäl att flytta ut trålgränsen. Hon hänvisar till Internationella havsforskningsrådets (ICES) uppskattningar som visar att det finns gott om strömming i Östersjön.

Samtidigt säger både yrkesfiskare och fritidsfiskare i Stockholms skärgård att deras strömmingsfångster har minskat radikalt.

Hur är det möjligt? Mitt i har pratat med några av Sveriges ledande fiskforskare för att förstå. Bilden de ger är oroande.

Läxan från torsken

– Det är samma historia som upprepas gång på gång, senast med torsken på västkusten, säger Henrik Svedäng forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Då, i slutet av 90-talet, tittade myndigheten på lugnande siffror för torskbeståndet i hela Nordsjön och Skagerrak och insåg för sent att de lokala torskbestånden hade försvunnit i Bohuslän. Henrik Svedäng var själv med på forskningsfartyget som gjorde upptäckten.

Västkusttorsken hade minskat med 90 procent på 18 år.

– Den har fortfarande inte återhämtat sig, säger Henrik Svedäng.

 

Han är rädd att vi är på väg att göra samma misstag med strömmingen i Stockholms skärgård.

Mäter stora bestånd

I dag sätts nämligen fiskekvoter i förhandlingar i EU där man utgår från ICES uppskattningar av fiskebeståndet i hela Östersjön. ICES har ingen åsikt om hur strömmingen i Stockholm skärgård mår.

Finns det en risk att man missar minskningar av lokala bestånd?

– Ja det finns det. Vi har väldigt stor kunskapsbrist, säger han.

Att strömmingen består av många lokala bestånd är forskarna ganska överens om.

Så hur mår strömmingsbeståndet i Stockholms skärgård? Faktum är att ingen riktigt vet. Havs- och vattenmyndigheten tror att det är ”inom säkra biologiska gränser” men säger också att det kan ”finnas effekter på lokala delbestånd som vi behöver mer kunskap om.”

Kan vara överskattat

ICES baserar mycket av sin kunskap på de fångster som det storskaliga fisket själva rapporterar in. Men, som Sveriges radios Kailber tidigare avslöjat, fuskas det med kvoterna och att strömmingsbeståndet därför kan vara överskattat.

ICES provfiskar också själva, men alltid ute till havs. Ingen vet hur det ser ut i skärgården.

– De som har bäst koll på det här är de lokala fiskarna, säger Henrik Svedäng.

Lokala studier på gång

Efter Mitt i:s rapportering om strömmingen i skärgården har Havs- och vattenmyndigheten bett Sveriges lantbruksuniversitet att undersöka det lokala strömmingsbeståndet.

Fiskforskaren Ulf Bergström jobbar där, på kustlaboratoriet vid institutionen för akvatiska resurser.

Hur bra bild har ni i dag av strömmingsbeståndet i skärgården?

– Det beståndet vet vi inte så mycket om. För Stockholms skärgård har vi ännu inte gjort den typen av lokala analyser som skulle behövas, säger han.

Fiskforskare Ulf Bergström på kustlaboratoriet SLU

Ulf Bergström. Foto: Privat

Även han har fått signaler om minskande fångster av strömming från skärgårdens yrkesfiskare och fritidsfiskare. Det bör tas på allvar. För några år sedan larmade yrkesfiskare i Södra Bottenhavet, längre upp i Östersjön.

– Där sa kustfiskarna att de fick allt mindre strömming trots att ICES skattningar visade att beståndet var starkt. Nu har vi börjat titta närmare på det och det visar sig att kustfiskarna hade rätt, säger han.

Två varningstecken

Det fanns förvisso fortfarande gott om strömming, visade de lokala analyserna, men fiskarna hade blivit mindre och växte långsammare – två vanliga tecken överfiske. Precis samma såg man med torsken på västkusten.

– När ett bestånd utsätts för överfiske så är det först de stora fiskarna som försvinner, säger Ulf Bergström.

I sina viktiga uppskattningar av fiskbestånden bedömer inte ICES storleken på fiskarna i beståndet, utan man uppskattar bara den totala biomassan.

– Därför är det risk att man missar den varningssignalen, säger Ulf Bergström.

Nu ska man börja titta även på de aspekterna, liksom på fiskeansträngning, ett mått på hur mycket fiskarna behöver jobba för att få upp sin fångst. Man ska också göra lokal analyser av strömmingsbeståndet kring Stockholms skärgård.

Effektivt flytta trålgräns

I väntan på att vi vet mer tycker Henrik Svedäng att det vore rimligt att Havs- och vattenmyndigheten tillämpade försiktighetsprincipen och flyttade ut trålgränsen till tolv sjömil från kusten.

– Det vore förmodligen en effektiv åtgärd, säger han.

Det tror också Ulf Bergström på SLU.

– Om man tar upp en stor del av kvoten i ett litet område och under kort tid kan det bli stor påverkan på det lokala beståndet. Strömmingen är en gemensam resurs. Då måste vi tillsammans komma överens om hur den ska fördelas på ett hållbart sätt. Det behöver finnas strömming kvar så att det räcker till rovfisk, sälar och fåglar. Och till kustfiskarna, säger han.

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Stockholm direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.