Fler bidragstagare ska få hembesök

Bidragstagare ska få fler hembesök från socialtjänsten.,
Bidragstagare ska få fler hembesök från socialtjänsten.,
Arion Chryssafis (M) är ordförande i socialnämnden i Solna.
Arion Chryssafis (M), ordförande i socialnämnden.
Solnabor som går på så kallat försörjningsstöd kan räkna med att det plötsligt knackar på dörren.

Minst en gång om året ska stadens socialsekreterare hälsa på hos nysökande för att på plats bilda sig en uppfattning om bidragstagarens behov.

Sedan knappt 10 år tillbaka gör socialtjänsten i Solna hembesök hos personer med försörjningsstöd. Varje hembesök genomförs av två socialsekreterare, utrustade med säkerhetslarm, som åker ut tillsammans för att på plats bilda sig en uppfattning om bidragstagarens behov.

Förra året genomförde man ett 50-tal besök hos något av de cirka 500 hushåll i Solna som erhöll försörjningsstöd.

Nu vill man utöka till att besöka samtliga nysökande bidragshushåll.

– Vi kommer nu att börja intensifiera arbetet med hembesök. Ambitionen är att varje nytt bidragshushåll ska erbjudas ett besök, säger Arion Chryssafis (M), ordförande i socialnämnden.

Hembesök hos bidragstagare har tidigare kritiserats av bland annat JO, som varit tydlig med att det inte får vara ett krav för att få beviljat bistånd.

Har man inte rätt att få vara ifred i sitt eget hem?

– Jo, det har man. Det här handlar om att lära känna varandra. Känner man att det är jobbigt så får vi föra ett resonemang kring det, vi kan ju aldrig bryta oss in hos människor. Många gånger gör man det mer till ett teoretiskt problem än ett faktiskt problem, säger Arion Chryssafis.

Vad möter socialsekreterarna för reaktioner?

– Oftast blir det positiva reaktioner. Det stora problemet är att man dricker för mycket kaffe. Skämt åsido, uppträder man professionellt så går det bra. Visar man respekt får man ett schysst bemötande, säger Arion Chryssafis.

2006 fick 1083 hushåll stöd i Solna, 10 år senare är siffran 501.

Andelen kortvariga bidragstagare minskar, andelen långliggare ökar.

– Där finns det ofta olika typer av problematik bakom. I vissa fall har man kanske inte rätt till sjukersättning eller stöd från arbetsförmedlingen. Då prövar vi huruvida de kan jobba eller inte.

På den punkten har vi historiskt skiljt oss från till exempel grannstaden Sundbyberg som nu följer vårt exempel, menar han.

– Vi ställer krav ner till 25 procents arbetsförmåga, medan Sundbyberg inte tidigare har ställt krav om du inte har 100 procents arbetsförmåga. I de fall folk verkligen saknar förmåga så har vi en egen försäkringsläkare som sedan hjälper dem att söka sjukersättning, säger Arion Chryssafis.

Har du själv varit tvungen att söka stöd?

– Nej, jag har aldrig sökt försörjningsstöd eller annat stöd.

Fakta

Försörjningsstöd

Försörjningsstödet består av dels riksnormen, dels skäliga kostnader utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla. Till exempel ingår kostnader för mat, kläder och hygien.

Socialtjänsten kan beräkna beloppen i riksnormen till en högre eller lägre nivå om det finns särskilda skäl. Ett hushåll kan ha en högre kostnad än normalt för exempelvis mat, eller sakna en kostnad som ingår i riksnormen.

Kostnader för boende och en del andra behov där variationen kan vara stor, ligger utanför riksnormen. Eftersom dessa kan variera beroende till exempel på var och hur man bor kan vad som är skäligt inte bestämmas på nationell nivå.

Källa: Socialstyrelsen