ANNONS

Fler dör av luften än i trafikolyckor

Luftföroreningarna kräver 430 liv i länet varje år – det är fler än alla som dör i trafikolyckor i hela landet. Nu kan det bli avgift för dubbdäck i innerstan.
ANNONS

Varje år dör 430 personer i länet i förtid till följd av luftföroreningar. Det konstaterar miljöförvaltningen i sin senaste tillsynsrapport.

– Det är fler än alla som dör i trafikolyckor i Sverige. Riskgrupperna är de som är särskilt känsliga, som sjuka och gamla, säger Emma Nordling, miljöinspektör på miljö­förvaltningen.

Och enligt SLB, Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, riskerar Stockholms befolkning i stort att förkorta sin livslängd med flera månader på grund av luftföroreningar.

Sedan 2012 har det varit förbjudet att köra med dubbdäck på Hornsgatan. Kommunen har länge velat införa en dubbdäcksavgift för att få ner de skadliga partikelhalterna i luften i innerstan. Nu ska regeringen börja utreda hur avgiften skulle kunna tas ut.

Tanken är att den skulle gälla innerstan och bakas ihop med trängselskatten på så vis att den som inte har dubbdäck på sin bil får anmäla det. Avgiften beräknas bli ungefär 1 000 kronor per år.

I sommar sänks också hastighetsgränsen från 50 till 30 km/tim på Folkungagatan och Hornsgatan för att förbättra stadsluften.

De senaste 40 åren har luftföroreningar minskat i Stockholm. Men enligt miljöförvaltningen uppmättes ohälsosamt höga halter av kvävedioxid och farliga partiklar på Sveavägen och Norrlandsgatan förra året.

Tom Bellander, professor i miljömedicinsk epidemiologi på Karolinska institutet, har forskat på hur luftföroreningar påverkar vår hälsa. Han tycker att gränsvärdena för kvävedioxid och partiklar är för högt satta.

– Om man vill skydda befolkningen borde gränsvärdena vara lägre. Om man är vuxen och fullt frisk och bor vid de här gatorna finns ingen akut anledning till oro, men långsiktigt bör man kanske tänka över det, säger han.

ANNONS

– Där luften är som sämst kan man jämföra det med att vara utsatt för en mildare grad av passiv rökning.

Med undantag för 2012 har halterna varit för höga de senaste åren. 2012 års låga värden berodde på att det var mycket regn och snö.

– Att få ner kvävedioxiden är svårt. Då måste trafiken minska. Vad gäller partiklar finns åtgärder att ta till, som dammbindning. Och vi måste minska antalet bilar med dubbdäck, säger Emma Nordling.

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Stockholm direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.