ANNONS

Fler Järfällabor – men bostäder dröjer

Hur bor du?  Niklas Rosenqvist, 46, bor tillsammans med sin treåriga dotter Lo i lägenhet med tre rum och kök.  – Jag kan tänka på trångboddheten när det kommer till bristen på större lägenheter. Vi hade en femma tidigare. Då var det jättesvårt att få den, men väldigt lätt att bli av med den. Det blir så att många större familjer få bo kvar i exempelvis en trea för att de inte har råd eller ens möjlighet att skaffa något större.
Hur bor du? Niklas Rosenqvist, 46, bor tillsammans med sin treåriga dotter Lo i lägenhet med tre rum och kök. – Jag kan tänka på trångboddheten när det kommer till bristen på större lägenheter. Vi hade en femma tidigare. Då var det jättesvårt att få den, men väldigt lätt att bli av med den. Det blir så att många större familjer få bo kvar i exempelvis en trea för att de inte har råd eller ens möjlighet att skaffa något större.
Hur bor du?  Cattis Jensen, 46, bor tillsammans med sin dotter Mee och hunden Nike i en stor fyra på hundra kvadrat.  – Jag har bott i Järfälla fram och tillbaka sedan -89. Det lär bli trångbott framöver tyvärr. Barkarby är på ingång och än mer ska byggas, vilket gör att det kommer att bli trångt.
Hur bor du? Cattis Jensen, 46, bor tillsammans med sin dotter Mee och hunden Nike i en stor fyra på hundra kvadrat. – Jag har bott i Järfälla fram och tillbaka sedan -89. Det lär bli trångbott framöver tyvärr. Barkarby är på ingång och än mer ska byggas, vilket gör att det kommer att bli trångt.
Hur bor du?  Margit Gustafsson, 82, bor i en etta på bottenplan och trivs kanon i sin lägenhet.  – Det passar mig alldeles utmärkt för då kan jag parkera den här moppen i min hall, jag har det jättebra och känner mig privilegierad. Jag känner personligen inte av att det är trångbott. Men jag vet många som har det så, att de har sina barn inneboende hemma för att barnen inte har råd att flytta hemifrån och det är förstås jobbigt för dem.
Hur bor du? Margit Gustafsson, 82, bor i en etta på bottenplan och trivs kanon i sin lägenhet. – Det passar mig alldeles utmärkt för då kan jag parkera den här moppen i min hall, jag har det jättebra och känner mig privilegierad. Jag känner personligen inte av att det är trångbott. Men jag vet många som har det så, att de har sina barn inneboende hemma för att barnen inte har råd att flytta hemifrån och det är förstås jobbigt för dem.
Trots massiva byggplaner i Järfälla väntas allt fler att bli trångbodda.

Antalet personer per bostad har ökat i 15 år, och kommer att fortsätta öka.
ANNONS

Järfällaborna blir fler och fler. På 15 år har befolkningen ökat med närmare 15 000 personer – 23 procent. Ökningen går dessutom allt snabbare – hälften av de nya Järfällaborna har flyttat in de senaste fem åren.

De kommande åren kommer befolkningen att öka ytterligare. Järfällaborna var vid årsskiftet 72 429 stycken, men förväntas vara närmare 120 000 om ytterligare 14 år.

Antalet bostäder ökar däremot inte i samma takt. Även om många nya bostäder planeras de kommande åren, de flesta i Barkarbystaden, visar erfarenheterna att planer och färdiga hus är två olika saker. De senaste sex åren har endast 75 procent av kommunens prognostiserade bostäder resulterat i färdigställda hus. 2014 färdigställdes till exempel 314 bostäder medan kommunen fick 1 534 nya medborgare. Det betyder att det i genomsnitt flyttar in 4,9 personer i varje ny bostad – även om ökningen naturligtvis sprider sig över hela bostadsbeståndet. I det gamla bostadsbeståndet är det i snitt 2,42 boende i varje bostad, enligt SCB. Trångboddheten har ökat sedan 2010 och utvecklingen väntas fortsätta.

Planerna för de kommande åren är stora, men kommunen kan inte bestämma hur många bostäder som verkligen blir färdigställda. Den höga efterfrågan på byggarbetskraft är till exempel ett stort problem, enligt planchef Malin Danielsson.

– Det enda vi kan göra är att planera och försöka hitta bra byggherrar, sedan har vi inte fler möjligheter att påverka, säger hon.

Exploateringschef Mikael Åklint är också medveten om att osäkerheten i byggplanerna är stor. Processen runt bygglovsförfaranden och överklaganden är tidskrävande, Lantmäteriet som ska bilda fastigheter av marken, vilket är nödvändigt för att kunna bygga, har förlorat 30 procent av sin personal och handläggningen tar drastiskt mycket längre tid än tidigare, och dessutom är det en massiv brist på byggarbetare i hela landet.

– Vi försöker bygga långsiktiga goda samarbeten med byggföretag, men vi sitter och gissar när bygget kan komma igång. Det är mer tur än skicklighet när vi lyckas träffa rätt, säger Mikael Åklint.

Konsekvensen blir att Järfällaborna bor trängre och trängre. De senaste 15 åren har befolkningen ökat avsevärt mer än bebyggelsen och även om Järfälla lyckas bygga alla bostäder som planeras fram till 2030, väntas befolkningen öka ännu mer.

– Dessutom är lägenheterna som byggs i dag mindre, säger Mikael Åklint. För tio år sedan var en fyra kanske 95 kvadratmeter. I dag är den 85.

ANNONS

Trångboddhet mått på välstånd

Trångboddheten ökar i Sverige.

Sedan 00-talet har den nästan fördubblats.

Varje person ska ha ett eget rum i en bostad, utom par som förväntas dela sovrum, efter att kök och vardagsrum är borträknat – annars räknas hushållet som trångbott enligt EU:s normer. Vanligast är det bland utomeuropeiskt födda och deras barn, enligt Folkhälsoinstitutet.

I Sverige har andelen trångbodda legat runt omkring 15 procent sedan slutet av 1980-talet. Under några år under 00-talet sjönk andelen trångbodda i Sverige till tio procent, men sedan dess har befolkningen ökat långt snabbare än bostadsbyggandet och de senaste åren har andelen ökat igen. I den senaste undersökningen som gjordes av SCB 2012 var andelen trångbodda 18 procent.

Samma år rankades Sverige av Eurostat som det 15:e mest trångbodda landet i EU – långt efter Rumänien och Ungern med sin trångboddhet på omkring 50 procent av befolkningen, men långt före Belgien och Nederländerna med sina 1,5 och 2 procent.

Trångboddhet är enligt Folkhälsomyndigheten ett klassiskt mått på landets välstånd. Ökad trångboddhet anses dessutom minska livskvaliteten. Sambandet är inte grundligt utforskat, men i regeringens utredning, SOU 2015:56, förra året konstateras att ”en tillräckligt stor och välfungerande bostad är en viktig förutsättning för en rad aktiviteter som arbete, utbildning, socialt umgänge med mera och därmed en uppenbart viktig resurs för individen.”

Exakt hur många som enligt EU:s normer bor trångt i Järfälla vet ingen eftersom det kräver intervjustudier. Sådana har inte gjorts.