Min lokala hjälte

Flera anmälningar om hot och våld från skolan

Skolmord Enskede gård
En 17-årig pojke avled efter ett knivdåd på Enskede gårds gymnasium på lucia.
Totalt har 49 anmälningar om kränkningar mellan gymnasieelever i Stockholm gjorts under 2017. Tio av dem kommer från Enskede gårds gymnasium.
Flera handlar om våldsamma händelser som inträffat under hösten.

Skolorna är enligt skollagen skyldiga att anmäla kränkningar mellan elever, både verbala och fysiska.

– Om en vuxen person får reda på att en elev känner sig kränkt ska den genast rapportera till rektorn, som i sin tur genast ska rapportera till huvudmannen. Det är väldigt tydligt reglerat i skollagen, säger Anna Tammelin, jurist på utbildningsförvaltningen.

Under året har 49 kränkningsanmälningar lämnats in till utbildningsförvaltningens gymnasieavdelning. Tio av dem kommer från Enskede gårds gymnasium. Skolan står alltså för en femtedel av anmälningarna.

Eftersom det är väldigt få anmälningar som gjorts totalt behöver det inte betyda att skolan är mer våldsutsatt än andra, det kan också vara så att man har varit bättre på att anmäla.

Flera fall av våld

Klart är att flera våldsamma händelser har inträffat under hösten.

  • 14 september. En elev fick flera knytnävslag i ansiktet sedan denne gick emellan när en vän öppnat en dörr som kom åt en annan elev.
  • 18 september. En elev får motta sparkar och örfilar av andra elever sedan de anklagade den första eleven för att ha skvallrat om stöld.
  • 9 oktober. Fysisk kränkning i matsalen. Den häktade 16-åringen var inblandad i den här händelsen.
  • 30 november. Fyra elever skickar meddelanden och en film till en annan elev med kommentarer som hora och ”Du borde ta livet av dig”.

Den 16-årige eleven som nu är häktad, misstänkt på sannolika skäl för mord ska också ha varit inblandad i en händelse som inträffade de senaste veckorna. Den händelsen är inte anmäld. Vid båda tillfällena har 16-åringen efter uppmaning varit hemma från skolan i minst en vecka.

Enskede gårds gymnasium har tidigare fått kritik för brister när det gäller rutiner att hantera hot och våld. 2012 hotade Arbetsmiljöverket med vite om 200 000 kronor om inte personalen utbildades i hur de ska agera om konflikter uppstår.

”Dålig kunskap på skolorna”

Josef Ternström är gymnasielärare i Stockholms stad. Han har arbetat som lärare i 20 år och reagerat på hur säkerheten brister på många skolor.

– Hot och våld har eskalerat. Om man accepterar det blir det normaliserat och då blir det bara värre och är svårare att göra något åt, säger han.

Tillsammans med lärarkollegan Erik Asker har han startat ett företag som jobbar med hot, konflikter och säkerhetstänk på skolor.

– Skolans personal har inte förmågan att lösa den här typen av konflikter. Vi vill utbilda lärare så att de kan hantera konflikter, undvika dem eller se dem i ett tidigare skede.

Vad kan skolorna göra?

– För det första måste man identifiera vilka risker som finns på skolan. Det är jätteovanligt att man gör idag. Om det finns gängbildning, är vanligt med våld eller grovt språk måste man vara medveten om att det lätt kan eskalera. Sedan måste man skapa handlingsplaner och rutiner. Ofta görs punktinsatser när det har hänt något, men det krävs en förändring i tänket kring alla aspekter av säkerhet.

Josef Ternström berättar att en rektor som han var i kontakt med gjorde skillnad på misshandelsfall och konflikter.

– Om två personer tjafsar och en person slår den andra sågs det som en konflikt och anmäldes inte. Det är väldigt underligt om man ser till lagens mening, säger han.

Skolorna rädda om sitt rykte

Josef Ternström anser att inställningen hos såväl lärare som skolledningar måste förändras.

– Inställningen är ofta att man inte vill prata om det. En rektor vi kontaktade sa uttryckligen att man inte ville förvärra skolans rykte.

Just nu diskuteras den fysiska säkerheten mycket, men Josef Ternström tror att det viktigaste är att bygga relationer.

– Man måste våga prata med eleverna. Det är då man får förtroenden och kan förstå vad som är på gång.