Flest delar födelsedag med Sture

Sture Berggren, här med frun Kerstin, uppvaktades av Mitt i inför födelsedagen.
Sture Berggren, här med frun Kerstin, uppvaktades av Mitt i inför födelsedagen.
På lördag fyller Sture Berggren i Edsängen 81 år. Och han är i gott sällskap.

12 maj är dagen då flest Sollentunabor fyller år.

Han är uppväxt i Helenelund och har jobbat 40 år som söndagsskolelärare och som dekoratör på Åhléns.

Sture Berggren har bott hela sitt liv i Sollentuna, en stor del av tiden med sin fru Kerstin i huset i Edsängen.

På lördag väntas barn, barnbarn och hans bröder komma på fika för att fira Stures 81:a födelsedag.

Paret berättar att de alltid lagt lite krut på att fira sina bemärkelsedagar.

– Det behöver inte var storstilat, men det är viktigt med fester och att få mötas och fira. Det viktiga är gemenskapen och att man får utbyta tankar och mötas, säger Kerstin Berggren.

Förra årets 80-årsdag kommer Sture att minnas länge. Firandet fylldes med tre överraskningar. Ena dottern hade ordnat en båttur till Birka. Hemma väntade släkt och vänner och i Baptistkyrkan ordnades en överraskningsfest för Sture.

– Det var heltrevligt, väldigt gemytligt, säger Sture.

Presenter har inte varit viktigt för paret. Under åren har de främst önskat sig insamlingar till organisationer som Läkare utan gränser och Rädda barnen.

Förutom Sture fyller 187 andra Sollentunabor år den 12 maj. Det gör dagen till kommunens vanligaste födelsedag. Flest svenskar fyller år under vårmånaderna. Barnen som föds då brukar gärna förklaras med semestern året innan.

Tora Wall, folklorist på Nordiska museet, säger att man inte har firat födelsedagar särskilt länge i Sverige.

– Tidigare var namnsdagen mycket viktigare. Det kan man märka på en del äldre som är mer noga med att gratulera på namnsdagen än på födelsedagen, säger hon.

Att man tidigare inte firade födelsedagar hänger ihop med att man på den tiden helt enkelt inte alltid visste exakt när man fyllde år.

Först i slutet av 1800-talet började födelsedagen bli viktig.

– När namnsdagsfirandet var vanligt fick man kanske ett litet kort eller en tavla där någon målat en krans och skrivit ens namn. Tårtor och kalas kom först när konditorikulturen blev vanligare och folket fick råd att köpa tårta, säger Tora Wall.