Flickor drar ifrån pojkar i skolan

Linn Gustafsson och Cassandra Kontio Praesto går i nian på Karbyskolan. Tjejerna har höga krav på sig själva, berättar de.
Linn Gustafsson och Cassandra Kontio Praesto går i nian på Karbyskolan. Tjejerna har höga krav på sig själva, berättar de.
Flickorna fortsätter att ha bättre slutbetyg än killarna på Vallentunas högstadieskolor.

Högre krav och framtids­oro, tror eleverna kan vara anledningen.

– Vi har större förväntningar på oss, säger Linn Gustafsson i årskurs 9 i Karbyskolan.

Siktet är helt inställt på betygen. Jullovet närmar sig med stormsteg. Men innan eleverna kan slappna av återstår en rad prov och inlämningsuppgifter. Niondeklassarna Linn Gustafsson och Cassandra Kontio Praesto sliter extra mycket just nu. Betygen kan nämligen avgöra om de kommer in på den gymnasielinje de vill.

– Det känns väldigt stressigt. Och som att hur mycket man än pluggar och sliter är det lika mycket kvar. Vi räknar ihop poängen hela tiden för att se om den räcker. Men egentligen spelar det knappt någon roll. Det känns ändå som att man måste kämpa lite till, säger Cassandra Kontio Praesto.

Pressen hon känner är vanligare bland flickor och en av anledningarna till att betygen blir högre än pojkarnas, tror hon.

Förra året ökade glappet rejält mellan flickornas och pojkarnas slutbetyg och trenden håller i sig, visar den senaste statistiken från Skolverket. Det är bara på Hammarbacksskolan, en av kommunens sju högstadieskolor, som pojkarna hade högre slutbetyg än flickorna i somras.

Cassandra och Linn säger att de kan oroa sig för att inte få godkänt på ett prov, trots att de egentligen vet att betyget blir högt.

– Ibland pressar vi oss för hårt. Men det känns som att om vi inte får bra betyg nu, kommer vi inte att ha en ordentlig grund att stå på senare.

Det genomsnittliga meritvärdet, det vill säga ett sammanslaget värde av elevens slutbetyg, är nästan 220 bland flickorna i Vallentuna. För pojkarna är motsvarande siffra 204. Klyftan har vidgats de senaste fem tio åren i hela landet, enligt Christina Sandström, chef på Skolverkets statistikenhet.

– Det är roligt att det går bra för flickorna. Men alla elever har rätt att nå målen och därför är det naturligtvis inte bra att pojkarna halkar efter.

Enligt Christina Sandström finns ­ingen tydlig förklaring till utvecklingen.

– En av orsakerna som diskuterats är att det möjligen finns en sorts antipluggkultur bland pojkarna. Att få bra resultat kan ge status, men att plugga gör det däremot inte. Nu ser vi att gapet ökar men vi vet inte varför.