Flyktingbarn flyttas runt i staden

I Rinkeby blev man under vinterhalvåret överraskade av antalet barn från andra kommuner och stadsdelar som skulle ha skolplats och en egen klass startades för ensamkommande.
I Rinkeby blev man under vinterhalvåret överraskade av antalet barn från andra kommuner och stadsdelar som skulle ha skolplats och en egen klass startades för ensamkommande.
Hur många ensamkommande flyktingbarn bor det i Stockholms olika stadsdelar? Ingen vet.

Flera stadsdelar har även placerat majoriteten av deras anvisade barn någon annanstans än i det egna området - utan att kommunicera mellan varandra.

Följden: Rörigt, svårt att planera, ökad arbetsbelastning för personal och långa resor.

Flyktingmottagandet i ett trångt Stockholm har lett till en avancerad flyttkarusell för ensamkommande flyktingbarn mellan stadsdelar och kommuner.

Flera stadsdelar ansvarar för över 100 olika barn, men det är få som stannar kvar i området.

I Rinkeby-Kista stadsdel har man idag ansvar för cirka 350 barn. Men bara drygt 90 barn är placerade i stadsdelen. De andra barnen ansvarar man fortfarande för och har koll på, men de har placerats i andra kommuner och stadsdelar. I Bromma stadsdel ansvarar man för 144 barn. 15 av dem placerades i egna stadsdelen. Östermalm stadsdel fick 125 ensamkommande barn under förra året. Inget av dem placerades i egna stadsdelen.

Bristen på boenden för ensamkommande är en anledning till att man väljer att placera i andra stadsdelar och kommuner. Vaga anknytningar är en annan. Uppger barnet en anknytning – en närstående eller släkt, i ett område, anvisas de till den kommunen eller stadsdelen. Om det inte finns någon närstående går Stockholm stad efter en turordningslista över stadsdelarna i bokstavsordning. Även om en stadsdel tar emot flera barn med anknytning ska de också ta emot barn utan anknytning när de står näst på tur i listan.

Flyttkarusellen av barnen har gjort att stadsdelar och kommuner inte kan svara på hur många ensamkommande flyktingbarn som faktiskt bor i det egna området.

– Vi borde kunna svara på den frågan, men det kan vi inte. Kommunikationen mellan stadsdelar och kommuner har inte fungerat, säger Ewa Klintwall, chef för enheten för ensamkommande flyktingbarn i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.

På Socialförvaltningen i staden är man medveten om problemet.

– Det är rörigt. Det är en stor utmaning för oss att försöka komma till rätta med, säger Gunilla Olofsson, Socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor.

Det får konsekvenser. Socialsekreterarnas arbetsbelastning ökar och de får göra långa resor när de ska besöka barnen. Det får även konsekvenser för planering för skola, vård omsorg och annan planering inom stadsdelen, som till exempel fritidsaktiviteter. I Rinkeby fick man i höstas en helt ny extra klass.

– Vi blev ganska överraskade över hur många barn som kom från andra kommuner och stadsdelar. Vi fick lösa det genom att starta en extra klass, säger Carina Rennermalm, rektor på Rinkebyskolan.

Socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) vet heller inte hur många ensamkommande som bor i de olika stadsdelarna.

Är det inte viktigt att veta det?

– Det är viktigt utifrån kapacitetsfrågan och för hur man ska planera, för till exempel skola och fritidsaktiviteter, i stadsdelar. Det viktigast är att socialtjänsterna har koll på de barn de ansvarar för även om de placeras i andra områden, säger Åsa Lindhagen (MP), socialborgarråd.

En stor del av barnen som flyttas mellan stadsdelarna är barn som uppgivit en vag anknytning.

– Det är framför allt dem som inte fördelas jämnt över stadsdelar. Därför jag har tänkt att vi kanske bör skapa en turordningslista för de barn som placeras om.

Läs mer: Vaga anknytningar ska utredas

Fakta

Vem ansvarar för vad?

Migrationsverket anvisar ensamkommande flyktingbarn till kommunerna som har ansvar för barnets alla behov.

Om barnet placeras i en annan kommun blir hen folkbokförd där då är det den kommunen som ansvarar för skolgången. Ansvaret för boende och stöd stannar hos anvisningskommunen.

Socialsekreterarnas arbetsbelastning ökar och de får göra långa resor när de ska besöka barnen.