”Flytten av Träffpunkten är ingen besparing”

Träffpunkten flyttar in på nya Nova vid nyår.
Träffpunkten flyttar in på nya Nova vid nyår.
Förslaget att flytta på Träffpunkten handlar inte om att spara pengar. Tvärtom, säger kommunalrådet Parisa Liljestrand, M.
– VI ökar i stället budgeten för Träffpunkten, säger hon.

I förrgår gick kommunen ut med ett pressmeddelande om att Träffpunkten, där pensionärer, arbetslösa och andra daglediga har en mötesplats, ska flytta till Novas nya lokaler vid nyår.

Vilka problem hoppas ni lösa med det?

– Egentligen inga, vi ser snarare att det skulle gå att utveckla verksamheten och få till samordningsvinster när vi ändå håller på att bygga till det nya Nova. Vi bestämde oss för att det nog kan bli riktigt bra. Så det handlar om att på ett lättare sätt samordna våra verksamheter och förhoppningsvis göra dem bättre.

Ni har tajt budget och det ligger nära till hands att tro att ekonomiska motiv ligger bakom. Sparar ni pengar på detta?

– Egentligen inget alls. Vi ökar i stället budgeten för Träffpunkten. Den har legat under socialnämnden tidigare, övrig öppen verksamhet som ungdomsgårdarna har legat under fritidsnämnden. Nu flyttar vi allt till fritidsnämnden på fritidsförvaltningens eget önskemål. Träffpunkten har kostat ungefär 1,8 miljoner för verksamhet och hyra. Hela den pengen flyttar med, trots att det bara blir en hyra.

Har ni förankrat förslaget bland dem som besöker Träffpunkten?

– Det är som alltid svårt med kommunikationen. Man vill att det ska nå ut i rätt kanaler i rätt tid. Det hölls i tisdags ett möte med pensionärsföreningarna. och därefter gick informationen ut. Jag var inte men har fått återkoppling om att några kände oro medan andra var nöjda.

Det finns även psykiskt sjuka och sköra människor som gått på Träffpunkten. Kommer de att känna sig välkomna på Nova?

– Det tycker jag. Jag förstår oron. Har man en funktionsvariation är man också känsligare för förändringar. Vi måste se till att vi har så bra kommunikation som möjligt och verksamhet som passar alla. Det är det som är poängen. För en gångs skull handlar det inte om ekonomi utan om att hitta insatser som fungerar.

Sverige är ålderssegregerat och det sker få möten över generationsgränserna utanför släkt och familj. Så hur ska detta fungera?

– Det får jag nästan lämna över till professionen. Jag är ganska säker på att våra tjänstemän som initierat idén sett att det finns vinster i att man skapar band till varandra och drar lärdom av varandras erfarenheter. 

Till sist, vad händer med lokalerna på Allévägen?

– Det är ännu inte bestämt. Vi får se.