Han manar sina följare till kamp mot lägren – och mot kommunen

Fredrik Grufman, administratör för facebookgruppen Varning i Järfälla, vid en numera avhyst boplats.
Fredrik Grufman vid en numera avhyst boplats i Norra Igelbäckens naturreservat.
Fredrik Grufman har i flera år kämpat för att hålla rent i Järfällas skogar. Men sedan en månad tillbaka har han i sin facebookgrupp, Varning i Järfälla, skiftat inriktning, och kampanjar intensivt mot bosättningar i kommunens skogar, där i huvudsak tiggande EU-migranter bor.

– Titta, här har de satt upp stenar, vad bra! De var inte här tidigare.

Fredrik Grufman pekar mot tre stora stenblock som blockerar infarten från landningsbanan på det gamla flygfältet i Barkarby, som leder ut mot Norra Igelbäckens naturreservat. Han marscherar raskt vidare och visar vägen över det soldränkta fältet, mot en träddunge på andra sidan ängen.

Ett konstant surr som följer honom, som från en insektssvärm, tvingar honom att höja rösten en aning.

– Det är bara Christian, han flyger lite drönare, säger Fredrik Grufman.

Christian är Christian Eggert, Fredriks kompanjon. Tillsammans administrerar de den 16 000 medlemmar stora Facebookgruppen Varning i Järfälla, där Järfällabor varnar varandra för brott och andra problem i kommunen.

Gör videor med skarp kritik mot kommunen

Drönarflygningen ska resultera i en ny video om det för stunden rykande heta ämnet i gruppen: illegala bosättningar.

Träddungen Fredrik är ivrig att visa upp var fram tills nyligen bebodd och stenblocken han blir så glad att se är ditfraktade för att hålla nya bosättare ute.

– När vi kom hit för en dryg vecka sedan var det som en mindre stad här inne, säger han när vi kommit fram till den nu avhysta och städade boplatsen.

I träddungen på andra sidan fältet låg fram tills nyligen en bosättning. Nu är den avhyst och infarten från flygfältet har blockerats med stenar.

I träddungen på andra sidan fältet låg fram tills nyligen en bosättning. Nu är den avhyst och infarten från flygfältet har blockerats med stenar.

Den här bosättningen är en av många som Fredrik och Christian gjort film om. I filmerna går Fredrik runt och pekar ut nedskräpning i och kring olika olovliga campingplatser runtom i Järfälla och riktar dräpande kritik mot politiker och tjänstemän, som han menar är för slapphänta och för fega för att ta i frågan.

Fredrik manar i inlägg efter inlägg på sina följare att själva gå ut i skog och mark för att leta upp campingplatser och rapportera in dem till kommunen.

Har rensat skogarna på tonvis med skräp

Men det som nu utvecklats till en kampanj mot bosättningar började redan 2017, då som ett engagemang för att städa Järfällas skogar.

Fredrik Grufman har samlat facebookgruppens medlemmar till flera stora, ideella skogsstädningar sedan dess.

– Jag gör det för att jag tycker det är kul och för att jag gillar när det är rent och snyggt, säger han.

Han uppskattar att gruppens städdagar samlat ihop tiotals ton med skräp som kommunen sedan kunnat plocka upp.

Resultatet från en av Fredrik Grufmans ideella städdagar i skogen.

Resultatet från en av Fredrik Grufmans ideella städdagar i skogen.

Men efter att skogsstädningarna hittat stora mängder skräp vid en bosättning bytte städkampanjen fokus, till att mer och mer handla specifikt om det som i gruppen kallas ”tiggarläger”.

Anmälningarna strömmar in till kommunen

Och det har gett resultat, menar han. Enligt honom har polisen och kommunen, efter facebookgruppens påtryckningar, nu avhyst och städat bort mer eller mindre samtliga bosättningar.

– Det har gått extremt fort. Det är rensat, säger Fredrik.

– Men det finns två kvar i Kallhäll, flikar Christian in.

Och kommuns statistik visar att antalet anmälningar om illegala bosättningar har skjutit i höjden. Sedan årskiftet har det kommit in 141 ärenden om olovlig camping. Under samma period förra året kom det in 38.

Kommunen: Vi prioriterar frågan

På kommunen är man inte helt nöjd med den bild som målas upp. Alexander Rajsic, avdelningschef på kommunstyrelseförvaltningen, avfärdar att det skulle vara Grufmans och Eggerts kampanj som tvingat upp frågan på dagordningen.

– Det fattades politiskt beslut i december om att prioritera det här. Vi ska inte ha illegala bosättningar på kommunal mark och vi har fått extra medel för att satsa på det, säger han.

Tonen i Grufmans och Eggerts videor är hård och konfrontativ. Fredrik står ofta och pekar in i kameran och anklagar politiker och tjänstemän för att se mellan fingrarna och vara fega.

Alexander Rajsic på kommunen tycker det är olyckligt.

– Kommunen beskrivs som att den inte gör någonting och det vill jag direkt bestrida. Jag jobbar med det här varje dag, säger han.

Det viktigaste är att vårt arbete bedrivs med de demokratiska instrument som finns

Fredrik Grufman

Men Fredrik Grufman menar att hans hårda ord varit nödvändiga.

– Se filmerna som ett tidsdokument över att de vid just det tillfället var jäkligt slöa. Men de har bättrat sig betydligt, och det försöker jag vara noggrann med följa upp och säga också, säger han.

I bosättningarna bor i regel EU-migranter, tror både kommunen och Grufman. Tonen mot dem blir ofta snabbt hätsk och hatisk i kommentarstrådarna i gruppen. Bosättarna har beskrivits med nedsättande termer som ”ohyra”. I en kommentar skriver en gruppmedlem att ”våld är det enda som biter på fanskapen”.

Allt skrivs som kommentarer till videor där Fredrik går runt i olika läger och pekar ut skräp, och ifrågasätter hur bosättarna införskaffat sina ägodelar. Samtidigt manar han på folk att själva ge sig ut i skogen och leta upp nya campingplatser.

I den tidigare bosättningen i Norra Igelbäckens naturreservat har ett träd blivit hårt ansatt av eldsvåda. Något Fredrik Grufman beskyller bosättarna för.

I den tidigare bosättningen i Norra Igelbäckens naturreservat har ett träd blivit hårt ansatt av eldsvåda. Något Fredrik Grufman beskyller bosättarna för.

Fredrik Grufman medger att tonen ibland går över gränsen, men tycker inte att han har något eget ansvar.

– Jag har sett det där och jag försöker ta bort det om jag kan. Men samtidigt tror jag inte man kan sätta munkavle på folk.

Du är inte rädd att du bidrar till att piska upp en stämning, att det ska gå överstyr?

– Det jag tycker är det viktigaste är att vårt arbete bedrivs med de demokratiska instrument som finns, men också på ett lagligt och korrekt sätt. Vi ska inte ha någon jäkla mobb som är ute och eldar eller slåss, säger Fredrik Grufman.

– Men de här människorna är väldigt trötta på att de styrande inte lyssnar på den lilla människan. Man måste också få lätta på trycket. Bättre att folk härjar lite på nätet än att de går ut och slår folk på käften, fortsätter han.

Och du tror inte det ena kan leda till det andra?

– Nej, det gör inte det. Det händer inte. För det finns ingen anledning att ge sig på de här människorna.

”Ingen anledning att härja runt längre”

Fredrik Grufman vandrar vant vidare över kullarna i Norra Igelbäckens naturreservat. Han pekar entusiastiskt mot skogsdungar i mer eller mindre varje väderstreck och berättar om andra bosättningar. Alla avhysta och bortstädade inom loppet av en dryg vecka. Hans kampanj börjar lida mot sitt slut.

– Om det håller sig så här och alla regelbrott fortsätter beivras, då finns det ju ingen anledning att härja runt längre, säger han.

Funderar du någonsin på vart de här människorna tar vägen?

– Nej, jag lägger inte så stor vikt vid det. Jag hoppas naturligtvis de skaffar sig jobb och lägenhet. Det finns alla förutsättningar till det i Sverige, säger Fredrik Grufman.

Fakta

Så här arbetar kommunen mot illegala bosättningar

En illegal bosättning anmäls

Kommunens servicecenter tar emot anmälningar av illegala bosättningar från till exempel kommuninvånare. Ärendena hanteras sedan olika beroende på om det finns en detaljplan för marken eller inte, samt beroende på vem som äger marken.

Illegal bosättning på kommunens mark

Om bosättningen finns på kommunägd mark som är detaljplanelagd kontaktar servicecenter polisen och gör en anmälan med hänvisning till ordningslagen. När polisen genomfört avvisningen städar kommunen platsen.

Om bosättningen finns på mark som ägs av kommunen men inte är detaljplanelagd kan kommunen anmäla till polisen med hänvisning till brottsbalken, men även ansöka hos kronofogden om så kallad särskild handräckning. Efter genomförd avvisning städar kommunen platsen.

Efter städningen undersöker kommunen ifall hinder i form av till exempel bom eller betongavspärrning skulle kunna förhindra ny bosättning.

Illegal bosättning på mark som inte ägs av kommunen

Om bosättningen finns på mark som inte är kommunägd så hänvisar servicecenter till den aktuella fastighetsägaren. Servicecenter informerar om vem som äger marken. Fastighetsägaren väljer själv om och hur den vill agera.

Källa: Järfälla kommun