Min lokala hjälte

För liten gård på varannan skola

”Visst är skolgården liten men barnen är nöjda”, säger Johan Wållberg som är här för att hämta nyblivna etta­gluttaren sonen Gustav på Lilla Adolf Fredriks skola.
”Visst är skolgården liten men barnen är nöjda”, säger Johan Wållberg som är här för att hämta nyblivna etta­gluttaren sonen Gustav på Lilla Adolf Fredriks skola.
Häften av innerstans skolgårdar är för små, enligt utbildningsförvaltningen.

Samtidigt byggs en rad nya skolor – också de med små och trånga skolgårdar.

I onsdags började skolan igen. Och för många barn byts landets vidsträckta ängar mot stans avgaser – och trånga och asfaltsbeklädda skolgårdar. Lilla Adolf Fredriks skola på Dalagatan har en av stans allra minsta skolgårdar. Anna Käck Herrlin är här för att hämta sin dotter.

– Jag håller med, skolgården är liten. Man får vara aktiv själv som förälder efter skolan, säger hon.

Och Adolf Fredrik är inte enda plugget med liten gård. Förra året utvärderade utbildningsförvaltningen alla kommunala skolgårdar i Stockholms stad. Enligt Lokaltidningen Mitt i:s sammanställning är hälften av alla skolgårdar i innerstan för små enligt stadens egna rankingsystem.

Enligt skolborgarrådet Olle Burell (S) kan man inte stirra sig blind på den exakta ytan. I stället måste man titta på varje enskilt fall och se vad man kan göra.

– Vi kommer aldrig att kunna få fram de kvadratmeter man kan få fram i ytterstan eller i Jämtland. Vi som bor i innerstan vet att det är trångt här.

Samtidigt råder stor skolbrist i innerstan och en rad nya byggprojekt pågår. I flera av projekten är Stockholms stads tjänstemän öppna med att skolgården kommer att krympa eller bli för liten.

Ett exempel är den nya skolan på Stadshagsklippan som beräknas få en av stans minsta skolgårdar per elev. Ett annat är nyöppnade Observatorielundens skola som inte har någon gård alls utan använder den allmänna parken intill.

Men om kommunen är medveten om problemet, varför bygger man då nya skolor med samma brister?

– En stad som Stockholm måste hitta lämpliga kompromisser. I Stadshagen är det till exempel skolan som får trängas med behovet av en bollplan, svarar Olle Burell.

Myndigheten Boverket publicerade i juni en vägledning för kommunerna i frågan. Man rekommenderar, baserat på forskning, en yta på cirka 30 kvadratmeter per barn i grundskolan. Detta kommer man sällan i närheten av när det gäller nya skolor i Stockholm.

– Stockholm är nog rätt unikt på det sättet. Det kan hänga ihop med att man inte har ställt några krav. Göteborg har till exempel tagit fram egna riktlinjer som ligger på 30 kvadratmeter per barn, säger Ulrika Åkerlund från Boverket.

Varför är gårdens storlek viktig?

– En bra utemiljö för barn och unga är centralt för deras hälsa, lärande och utveckling. Barn vistas en stor del av sin vakna tid i skolan och då är skolgården en väldigt central miljö.

Fakta

Här är skolgårdarna minst

Utbildningsförvaltningens betyg på skolgårdarnas ytor:

Källa: Utbildningsförvaltningen