Föräldrarnas ord om Erics sista timmar

Eric Torell
Eric Torell sköts ihjäl av tre poliser. Han blev 20 år gammal.
Rickard Torell var ute och letade efter sin son Eric. Han frågade några poliser vid en avspärrning om de sett honom, men de var mitt i en insats och hade inte tid.
– Insatsen polisen tyckte jag störde var att skjuta ihjäl min son, säger pappan Rickard Torell.

Klockan 23.10 på onsdagskvällen hämtade färdtjänsten Eric Torell hos hans mamma i Skarpnäck. Eric har Downs syndrom och autism och är mentalt på en treårings nivå. Det enda ordet han kan säga är mamma.

På onsdagskvällen var han på väg till sin pappa i Vasastan för att kolla film och sova över. Båda har haft svårt att sova i värmen och när pappan vaknar till strax efter klockan fyra är Eric inte i sin säng.

– Han gör så ibland. Rymmer. Från kollo, från kortisboenden, hemifrån. Jag klädde på mig och gick ut på gatan för att leta rätt på honom, säger pappan Rickard Torell.

Frågade polis om de sett sonen

Han stannar två poliser som kör förbi och frågar om de sett en pojke gå omkring. Det har de inte och Rickard fortsätter leta.

– När jag gått en bit till ser jag tre parkerade polisbilar och flera poliser, men de säger de att de inte har tid för mig eftersom de är mitt uppe i en insats.

Men Rickard står på sig. När han beskriver Eric för poliserna en gång till går de bort till sitt befäl.

Fick dödsbeskedet vid avspärrningarna

Efter en stund kommer befälet fram och berättar att de skjutit hans son och att han är död.

– Det var helt overkligt. Den insatsen polisen tyckte jag störde var att skjuta ihjäl min son. Det var inte en käft på gatan, bara jag och poliserna. Jag vet inte exakt när de sköt Eric. I efterhand tänker jag på om han levde medan jag var där.

Inte långt efter knackade två poliser på hemma hos Erics mamma, Katarina Söderberg, för att berätta att Eric aldrig skulle komma tillbaka igen. Att han var död.

– Och inte av en olycka eller sjukdom eller något. Polisen kom för att berätta att de skjutit ihjäl honom, säger hon.

Fick plastgeväret som femåring

För första gången hade han tagit med sig sitt leksaksvapen när han gav sig ut. Eric fick den lilla plastiga kpisten i present när han var fem år gammal.

Den hade legat orörd i leksakslådan sedan dess men nu promenerade Eric ut i natten med leksaksvapnet och gick de 300 metrarna som ledde till hans död.

Ett skott från en polis hade räckt

Rickard Torell

Tre poliser sköt flera skott

När en boende i huset på Norrbackagatan såg leksaksvapnet ringde hen polisen. När polisen kom kände de sig tvungna att skjuta honom. I magen. Med flera skott. Från riktiga vapen.

Varken Katarina eller Rickard kan förstå hur de känt sig så hotade.

– Eric var en stor kram hela han, en bamsekram. Världens snällaste, fredligaste nallebjörn. Han kunde inte vara hotfull. Det enda han kunde var att kramas och pussas. Såklart jättedumt att han tog med sig leksaken, men hur kan det inte finnas något alternativ till att skjuta ihjäl honom? Det handlar om ett barn. Varför inte ett varningsskott, eller i foten eller någonting? säger Katarina.

 

– Och det var helt ljust ute när det hände, hur kunde de inte se att han har Downs syndrom? Hur kunde de inte se att det var ett leksaksvapen? Det är litet, plastigt och går att bära med vänster lillfinger. Poliser måste kunna se skillnad på det och ett riktigt automatvapen, säger hon.

Pappan Rickard Torell:

– Jag tycker det är jättekonstigt. Det var ett plastgevär som han fick när han var fem år gammal. Och att alla tre skjuter, dessutom flera skott? Ett skott från en polis hade räckt för att stoppa en 20-årig funktionsnedsatt pojke och då hade han kanske klarat sig.