Stress på förlossningen – Joannas bristningar missades

När Joanna Waligora fick sin andra son drabbades hon av bristningar, som nu måste opereras.
När Joanna Waligora fick sin andra son drabbades hon av bristningar, som nu måste opereras.
När Joanna Waligora födde sonen Viktor trasades hennes underliv sönder. Men barnmorskan noterade inte bristningarna.
Efter ett år av vånda har Joanna sökt hjälp, och ska nu opereras.
"Jag tror det var stress som gjorde att de missade att jag brustit", säger hon.

Larmen om fulla förlossningskliniker och brist på barnmorskor kommer varje sommar. Denna sommar är inget undantag. I år har man dessutom konstaterat att det råder överkapacitet vad gäller förlossningsplatser.

Det har fått Storvretenbon Joanna Waligora, 33, att reagera. Hon födde sonen Viktor på Huddinge sjukhus den 22 juni förra året. Hon tycker inte att behoven inom förlossningsvården tas på allvar.

– Min förlossning var utan komplikationer, men krystningsfasen var svår. Jag tog i för kung och fosterland men det hände inte så mycket. Jag uppmanades att fortsätta fast det kändes som om hela underlivet stod i brand, säger hon.

Fel i journalen

Barnmorskan hade fler förlossningar och lämnade rummet vid flera tillfällen.

– Jag upplevde att hon hade det stressigt, säger Joanna.

I journalen noterades ”ingen bristning”.

Väl hemma kände Joanna dock att det inte stod rätt till. Samlivet blev lidande. Hon klandrade sig själv. Eller kunde det vara klimakteriet? Cancer?

Hon var rädd och förträngde problemen och gick inte på efterkontroll. Förrän nu.

Slidväggen behövde sys

Då såg barnmorskan hur slidväggen gått sönder och flikar hängde som hade behövt sys ihop för att läka.

– Jag blir så arg över att vi kvinnor ska utsättas för detta. Det har börjat pratas om sfinkterrupturer, men även lindrigare bristningar behöver uppmärksammas. Det drabbar ju fler.

Förlossningsskador missas på sommaren. Botkyrka. Joanna Waligora.

”Jag blir så arg över att vi kvinnor ska utsättas för detta” säger Joanna Waligora, vars förlossningbristningar inte upptäcktes.

Fyra av fem kvinnor drabbas av någon form av bristning i samband med vaginal förlossning. Vanligast är ytliga bristningar i slidans slemhinna och i mellangården, som läker av sig själva.

Många skadas

Omkring 40 procent får djupare skador som kan behöva sys, så kallade andra gradens bristningar.

Det som mäts i statistiken är tredje och fjärde gradens bristningar, sfinkterrupturer. Skadorna finns då på ändtarmsmuskeln och i värsta fall även ändtarmskanalen. Följden kan bli avföringsinkontinens.

Region Stockholm har länge legat högt när det gäller svåra bristningar. 2017 drabbades drygt fyra procent, mot strax över tre procent i riket. Siffran för länet har nu jobbats ner till tre procent. I riket ligger den nu på två procent.

Pressat på klinikerna

Olof Stephansson, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och ansvarig för Graviditetsregistret, säger att man inte riktigt vet varför Stockholm ligger högre än andra.

– Men en bidragande orsak kan vara att det är en pressad situation på förlossningsklinikerna. En barnmorska kan ha hand om flera förlossningar, och hinner då inte göra allt som ska till, säger han.

Barnmorskan håller emot

I Region Stockholm har läkare och barnmorskor nu fått utbildning i att förebygga bristningar, bland annat har det så kallade ”finska greppet” anammats av en del kliniker.

Det handlar om att barnmorskan håller emot i mellangården när barnet pressar på.

– När huvudet börjar komma ut ska förloppet vara långsamt och kontrollerat. Helst ska det vara två barnmorskor i rummet så att det finns två händer till, säger Olof Stephansson.

Vi är på god väg att komma ikapp

Olof Stephansson

Enligt honom anstränger sig nu alla kliniker hårt för att minska skadorna.

– Vi är på god väg att komma ikapp övriga riket, säger han.

Det pågår också ett arbete för att börja registrera även bristningar av andra graden, för att se hur vanligt det är och vilka besvär som uppstår och hur de kan förebyggas, precis som Jonna Waligora efterlyser.

Fakta

Så ska barnmorskorna minimera bristningarna

När huvudet kommer ut ska framfödandet vara långsamt och kontrollerat.

Mellangården ska skyddas, det finns olika grepp och tekniker för detta.

Två barnmorskor bör finnas i rummet så att det finns två extra händer.

Riskfaktorer som äldre föderskor, förstföderskor eller ett stort barn ska beaktas.

Om sugklocka används ska den lossas innan barnets huvud kommit fram så att inte resten av framfödandet går för fort.

Källa: Olof Stephansson