– Detta är en oförsvarlig felprioritering. Färre vuxna i skolorna gör att färre elever får det stöd de behöver, säger oppositionsrådet Anton Lindgren (S).

Socialdemokraterna är kritiska till nedskärningarna, särskilt mot bakgrund av kommunens ekonomiska överskott.

I fjol gick Sollentuna plus 385 miljoner kronor och enligt den senaste prognosen blir det plus 215,7 miljoner kronor i år, vilket är 73 miljoner mer än budgetens resultatmål.

Kommunen har en buffert på 50 miljoner kronor för kommunstyrelsens oförutsedda utgifter. Det är där som S och V nu vill hämta 40 miljoner kronor och ställa till utbildningsnämndens förfogande.

– Det är precis för en sån här situation vi har de pengarna. Skolan är vår viktigaste kärnverksamhet och vi tycker att den ska skyddas från onödiga nedskärningar, säger Anton Lindgren.

Förslaget från V och S röstades ner av den styrande majoriteten (M, L, C och KD), som även fick stöd av SD.

Det fjärde oppositionspartiet, MP, röstade för att ta ta kommunstyrelsens buffert i anspråk, men i stället använda 15 miljoner.

Ingen generell besparing

Enligt utbildningsnämndens ordförande Soley Aksöz Lithborn (M) finns ingen generell besparing på Sollentuna skolor.

– Vi har fattat beslut om att öka skolpengen i nivå med kostnadsökningarna. Ökningen för 2024 är 7,4 procent och den är uträknad för att kompensera för hela kostnadsökningen för löner, hyror och måltider, säger Soley Aksöz Lithborn.

Hon betonar att skolans finansiering är komplex då uppräkningen per elev är baserad på den kommunala huvudmannens (kommunens) snittkostnader. Varje skola har i sin tur en egen kostnads- och lönestruktur, elevantal, olika statliga bidrag, socioekonomisk ersättning och sina egna prioriteringar, förklarar Soley Aksöz Lithborn.

Att enskilda skolor måste spara har inte med för liten höjning av skolpengen att göra, enligt Soley Aksöz Lithborn. I stället handlar det om att skolor behöver anpassa kostnader utifrån elevantal, förändrad verksamhet och uteblivna statliga bidrag.

Facket: Värre i år

Redan i juni i fjol berättade Mitt i om den oro för konsekvenser i framtiden som Jessica Ljunglöf, förhandlare på Kommunal Sollentuna, och hennes kollega Carina Reuterwall på Sveriges lärare kände då de tvingades sitta och förhandla om uppsägningar.

I år ser det ännu värre ut, menar de. Framför allt för Kommunal som organiserar exemplevis fritidspedagoger och elevassistenter.

– Det är som en röd tråd. Och när elevassistenter och fritidsledare plockas bort så märks det naturligtvis för alla annan personal, säger Jessica Ljunglöf.

Men enligt kommunens grundskolechef Maria Nyström är det ännu inte klart exakt vilka skolor som kommer att dra ner på personal och hur mycket, bland annat för att elevunderlaget blir klart först till hösten.

– Vi är mitt i processen nu. Först i augusti får vi en samlad bild, då har vi faktiska siffror, även om jag ser redan nu att vissa skolor kommer att dra ner, säger hon.

Soley Aksöz Lithborn säger att hon kan förstå oron hos personal och vårdnadshavare, men att hon inte delar den.

– Vi har fantastiska skolor, rektorer och lärare i Sollentuna kommun. Vi har under många år satsat på skolutveckling kopplat till kvalitet i undervisningen och trygg skolmiljö, säger hon.

Vad är en bra skola för dig?

– En skola med goda resultat inom trygghet och trivsel, kvalitet, meritvärden och medarbetarnöjdhet.