Första steget mot radhus i friområde

De första markanvisningarna för Rågsveds friområde har nu klubbats igenom. Beslutet omfattar cirka 100 lägenheter i kedjehus och radhus.

Opinionen i Rågsved har varit stark mot radhusplanerna i Rågsveds friområde. Men nu är processen i gång, även om det kan ta upp till fem år innan husen tar form. En ny detaljplan för området ska tas fram och beslutas om i stadsbyggnadsnämnden, och ärendet kan överklagas på vägen.

I dag är omkring 70 procent av alla lägenheter i Rågsved två- eller trerummare och bara en femtedel är bostadsrätter. Enligt Joakim Larsson (M), ordförande i Stockholms exploateringsnämnd, är området i behov av mer blandade bostäder.

– Om man vill äga någonting eller bo i radhus ska man inte behöva byta område. Det kan vara att familjen växer som gör att man söker annat boende. Finns det då inget erbjudande i närområdet måste man byta stadsdel.

Många Rågsvedbor vänder sig dock mot att en stor del av husen byggs på naturmark.

– Men vi tycker att det går att kombinera med de fantastiska naturvärden som finns i det här området, säger Joakim Larsson.

De två företag som nu fått markanvisningar för att bygga i Rågsveds friområde och på upplagsområdet i Snösätra är Boklok AB och Arkitektmagasinet Bygg.

För den västra delen av programområdet, från Bjursätragatan till Bäverdalens bollplan, finns fortfarande inga markanvisningar.

En stor del av bostäderna kommer att bli trähus i två plan, och tanken är att priserna ska bli lägre än för traditionella radhus.

– Vi bygger ett billigare, mer yteffektivt boende som fler har råd med. När vi tog fram vårt koncept utgick vi från vad en ensamstående sjuksköterska har över att betala för sitt boende efter att övriga utgifter är betalda, säger Bengt Fardelius, affärschef vid Boklok i Stockholm.

Innan upplageområdet kan bebyggas måste marken saneras. I de mest förorenade områdena kan upp till fem meter jordlager behöva schaktas bort.

Är det bra med radhus i Rågsved?

Hasan Özcan, 16 år, Askersundsgatan:

– Det är jätte­bra att blanda. Många som vill skaffa hus kan inte bo kvar här. Men vi måste andas också, det är inte bra att bygga i grönområdet.
Alexander
Bethelsen, 28 år, 
Gillerbacken:

– Problemet är att det blir få lägenheter i ett jätte­stort område, vilket känns ineffektivt. De tar de ifrån oss våra rekreationsmöjligheter.
Helen Kim, 62 år, Vallhornsgatan:

– Ja, men de får inte bygga i naturen. Området är jättefint och har en gammal historia. Det finns annan mark att bygga på.
Elenor Ruste, 35 år, Kvistbrogatan:

– Ja, här i betongen är det bra. Men att bygga i naturen är mindre bra. Jag har barn och det är kul om det finns några naturområden kvar att gå till.