Fortsatt nej till större byggrätter

Kjell Fridlund kämpar för de familjer som nekats bygglov. Han för ut deras berättelser, eftersom de själva inte orkar.
Kjell Fridlund kämpar för de familjer som nekats bygglov. Han för ut deras berättelser, eftersom de själva inte orkar.
Ett år har gått sedan bygglovsstoppet i östra Tyresö. De drabbade lider, berättar Kjell Fridlund som engagerat sig för de drabbade. Själva orkar de inte berätta.

De blev lovade bygglov. Så drogs allting in. En familj bor nu fyra personer på 65 kvadratmeter. En annan familj har dubbla boendekostnader. En tredje blev efter att ha ställt upp i Lokaltidningen Mitt i anmäld för svartbygge – för att de inrett loftet på uthuset att bo i under byggtiden.

Så ser situationen ut för några av de drabbade i östra Tyresö.

– De har det väldigt svårt och orkar inte gå ut själva med sina berättelser, säger Kjell Fridlund.

Han har valt att engagera sig för de drabbade – ett 40-tal familjer som utsatts för bygglovsstoppet – eftersom han har jobbat i byggbranschen i 50 år och retar sig på hur kommunen hanterat frågan.

Byggstoppet för över 50 kvad­ratmeter i östra Tyresö infördes för ett år sedan. Länsstyrelsen gav då kommunen order om att sluta bevilja olagliga bygglov. Bygglov för mer än de 50 kvadratmeter som tillåts i gällande detaljplaner hade då getts under en längre tid.

– Kommunen har inte prioriterat de drabbades situation – man har inte kommit någonstans på ett år. Kommunen bryter ner människor, menar Kjell Fridlund.

Sara Kopparberg, tillförordnad bygglovschef i Tyresö kommun, förklarar att man under året tillsammans med länsstyrelsen enats om en byggrätt på 105 kvadratmeter. Provisoriska planbestämmelser har också tagits fram, vilka nu länsstyrelsen yttrat sig över.

– Sedan byggstoppet infördes har vi kämpat med att hitta en smidig lösning som ska ge så många som möjligt större byggrätt, säger Sara Kopparberg.

Hon anser att kommunen varit beredd att genomföra provisoriska planbestämmelser tidigare, men att det tagit tid eftersom kommunen inväntat besked från länsstyrelsen.

– Länsstyrelsen avråder egentligen från samtliga provisoriska bestämmelser och vill att vi först drar kommunalt vatten och avlopp överallt. Men det är kostsamt och tar tid. Det som var oväntat var att de nu öppnar upp för större byggrätter i inre Brevik och Raksta, säger Sara Kopparberg.

I morgon onsdag förväntas kommunens politiker besluta att de områden som har god grundvattentillgång ska få större byggrätter. Däremot har länsstyrelsen helt satt stopp för Bergholms­området och delar av Tyresö-Näs, som norra Brevik. Där ska kommunen fortsätta tillämpa liten byggrätt tills de riktiga detaljplanerna är klara.

Johan Hjalmarsson, arkitekt på länsstyrelsen, avvisar påståendet att det ska ha varit länsstyrelsen som tagit ett år på sig.

– Tyresö kommun måste visa att de provisoriska planerna kan accepteras i förhållande till miljön och människors hälsa. Där har vi haft invändningar då kommunens beräkningar visar att det inte finns tillräckligt med grundvatten, säger han.

En utredning har nu gjorts av grundvattnet, som ligger till grund för länsstyrelsens yttranden.

– Kommunen måste hitta nya lösningar för vattenfrågan. Om de ändå går vidare med planerna i Bergholmsområdet och delar av Tyresö-Näs kommer vi sannolikt att stoppa dem, säger Johan Hjalmarsson.

Anledningen är att det finns risk för vattenbrist i vissa områden, samt att vattnet i Kalvfjärden och Erstaviken redan i dag har dålig kvalitet. Framför allt anser länsstyrelsen att kommunen borde skynda på med kommunalt vatten och avlopp – fram till Trinntorp ska detta finnas först år 2027.

– Först ska fastighetsägare lägga ut pengar på enskilda avlopp, för att sedan några år senare betala för kommunalt VA. Jag förstår att Tyresö kommun behöver bygga etappvis, men om möjligt bör de skynda på med kommunalt VA, säger Johan Hjalmarsson.

Fakta

Dyrt att bygga ut

Kommunen arbetar på nya detaljplaner, som innebär kommunala vägar, fullstora byggrätter samt kommunalt vatten och avlopp för hela östra Tyresö.

Att detaljplanerna tar tid att ta fram beror dels på mark­ägande, dels på att arbetet kostar 100 miljoner om året.

Att bygga ut kommunalt vatten och avlopp på hela Brevikshalvön kostar över 1,5 miljarder kronor.

Källa: Tyresö kommun.