Från förortsgata till boulevard

Pehr Granfalks hoppas att Solnavägen ska inspireras av...
Pehr Granfalks hoppas att Solnavägen ska inspireras av...
... Rörstrandsgatan...
... Rörstrandsgatan...
... medan Jerjer föredrar Aspudden...
... medan Jerjer föredrar Aspudden...
... eller Hantverkargatan...
... eller Hantverkargatan...
... och cykelbanorna ska vara enligt Köpenhamnsmodell.
... och cykelbanorna ska vara enligt Köpenhamnsmodell.
Piccadilly är en av Pehr Granfalks favoritgator.
Piccadilly är en av Pehr Granfalks favoritgator.
Idag: en bred trist grå förortsgata full av avgaser men tom på liv.

Imorgon: en levande grön boulevard med hus som inspirerats av det bästa från hela världen, där bilar, cyklar och flanörer samsas om utrymmet.

I förra veckan tog Länsstyrelsen beslutet att inte längre rekommendera Solnavägen som transportled för farligt gods. Beslutet innebär att staden nu kan planera för nya bostäder och affärslokaler längs med vägen.

– Nu kan vi sätta igång och göra om Solnavägen från förortsgata till stadsgata. Vi har väntat på det här länge, säger Pehr Granfalk (M), kommunstyrelsens ordförande.

Han menar att den gråa trista motorled som vi idag känner snart kommer att vara ett minne blott. Istället ska bilar, cyklar och flanörer samsas om gatuutrymmet längs Solnas nya trädkantade paradgata.

Vad ser du för arkitektur?

– Stadsmässighet måste vara en stor del i det hela. Det ska vara ett promenadstråk, en boulevard, från Solna centrum in till stan. Vi har ju också sagt att nya hus gärna får inspireras av Gamla Råsunda, men att de samtidigt ska vara moderna. Vi ska även titta på befintliga stadsgator som är stadsmässiga, säger han.

Av Solnas gator gillar han Råsundavägen bäst, men kan även tänka sig inspiration från Rörstrandsgatan i Vasastan och Piccadilly i London.

Pehr Granfalk menar att arbetet kommer att ske i etapper. I den första berörs sträckan Frösundaleden-Sundbybergsvägen.

– Vi kan inte göra allt på en gång, det får inte bli ett nytt Alexanderhugg i infrastrukturen.

Etapp två, sträckan efter Sundbybergsvägen och på andra sidan järnvägsviadukten, kräver nya tankar. Marken, som inte ägs av staden, rymmer bland annat kontorsbyggnader, industrifastigheter och en mindre McDonald’s.

– Vi kommer att prata med dem om hur vi vill göra med den här sträckan. Miele har ett huvudkontor där som man kanske kan göra något mer av. Fastighetsägarna där sitter ju i ett guldläge idag. Här kan det kanske bli en cityaktig McDonald’s, säger Granfalk.

Rent praktiskt kommer tjänstemännen på stadsbyggnadsförvaltningen nu under våren att börja skissa på en ny plan för Solnavägen.

– Nu har den sista pusselbiten lossats och vi kan ta ett helhetsgrepp för hur det skulle kunna se ut hela vägen från Solna centrum ner till järnvägsviadukten, säger Ann-Christine Källeskog, stadsarkitekt.

Vad betyder Länsstyrelsens beslut för planen?

– Att vi kan bygga mycket närmre gatan, en högre exploateringsgrad, säger Ann-Christine Källeskog.

Hon framhåller dock att ingenting är spikat eller klart, utan att det hela kommer att genomgå en vanlig planprocess.

– Beroende på hur lång tid den tar, med överklaganden och så vidare, så kan man kanske börja bygga om vägen om två år, säger hon.

Arkitekten och stadsexperten Jerker Söderlind är flitigt anlitad för att skapa liv och rörelse i döda offentliga miljöer. Han tror att den nya Solnavägen kan bli en succé om man bygger om på rätt sätt.

Husen måste stå ända ut mot trottoaren så att det inte bildas plättar mellan hus och trottoar.

– De ska hellre harmoniera med varandra, som i Aspuddens äldre delar, än att de ska försöka skrika om att jag är värst, som i Annedal. Där är det väldigt spräckligt och alla hus vill vara sina egna.

Slutna kvarter med innergårdar är nödvändigt.

– Inga punkthus som ligger glest, eller släpper förbi ljud från trafiken in på bakgården.

I bottenplanen på husen måste det in offentliga verksamheter.

– Det ska vara lokaler, butiker, restauranger, och det kan även vara mindre kontor. En stadsgata är inte en massa bostäder med soprum.

Husen ska helst också vara vackra.

– Bygg hellre som 1600-, 1700- eller 1800-tal än likadana vita eller gråa lådor.

Man måste tillåta en viss måttlighetsbilism.

– Man ska inte ha idén om helt bilfria gator, därför att de som bor där måste kunna åka och handla. Sen bör det finnas små parkeringsutrymmen så man kan stanna till. Många gatukorsningar med rödljus istället för rondeller, då får man lugn och fin trafik. Men det måste också finnas sidogator som tar en del trafik.

Gående och cyklister måste få egna utrymmen.

– Att bara rita sträck på en gata går inte, det blir bara konflikter. Köpenhamnsmodellen är helt oslagbar. Längst in mot husen har man en trottoar, utanför det och en halv decimeter ner har man cykelbana, och en halv decimeter nedanför det har man gatan. Då får man nivåskillnader och ingen snor den andres utrymme.

Fakta

Jerkers favoriter

Toppen

1. Sveavägen, den del som har stora träd

2. Hantverkargatan

3. Hägerstensvägen, den gamla delen i Aspudden

Botten

1. Ringvägen, från Götgatan och bort mot Södersjukhuset

2. Skarpnäcks Allé

3. Örbyleden, som delar av Gubbängen från Hökarängen

Fakta

Granfalks favoriter

Toppen

1. Råsundavägen

2. Rörstrandsgatan

3. Piccadilly, den del som är runt Fortnum and Mason, London

Botten

1. Ringvägen

2. Sveavägen, vid Norrtull

3. Vasagatan