Från lekis till modern förskola

Förskolan Fågelboet kommer att ha sex avdelningar med plats för ett hundratal barn.
Förskolan Fågelboet kommer att ha sex avdelningar med plats för ett hundratal barn.
Gabriella Roxström och hennes dotter Stella är på väg hem från förskolan Barnasinnet i Enskededalen. Gabriella Roxström minns sin egen tid på lekis. ”Jag minns att vi lekte väldigt mycket. I dag är det mer pedagogik under lekfulla former.”
Gabriella Roxström och hennes dotter Stella är på väg hem från förskolan Barnasinnet i Enskededalen. Gabriella Roxström minns sin egen tid på lekis. ”Jag minns att vi lekte väldigt mycket. I dag är det mer pedagogik under lekfulla former.”
Lek med slängkälke på parkleken Tråget i Bagarmossen runt 1956–1960.
Lek med slängkälke på parkleken Tråget i Bagarmossen runt 1956–1960.
Midsommardans på parkleken Tråget Parklekspersonalen bar en särskild 
uniform, runt 1956–60.
Midsommardans på parkleken Tråget Parklekspersonalen bar en särskild 
uniform, runt 1956–60.

Ett 20-tal barn lämnades av i några timmar om dagen då det begav sig på lekskolan Snödroppen. Nu byggs en ny, stor förskola för 108 barn på samma plats. Vi gjorde en historisk resa genom barnomsorgen.

År 1964 gick ett 20-tal barn på lekskolan Snödroppen på Kanslersvägen. Dagen brukade sluta vid lunchtid och många barn blev hämtade av sina mammor.

I dag står skelettet av en 1 000 kvad­ratmeter stor förskola på den gamla lekskolans plats. Förskolan Fågelboet kommer att ha sex avdelningar med plats för 108 barn.

Förskolläraren Monika Fredriks har både arbetat på Snödroppen och gått där som barn. När hon var fem år på 60-talet och började i lekskolan höll man redan på att utveckla förskolan. Då hade Snödroppen bara varit i bruk i något år.

– Det var inte som förskolan i dag. Jag gick i lekskolan tre timmar på förmiddagen, sen kom det en eftermiddagsgrupp. Det var fler hemmavarande barn på den tiden, säger Monika Fredriksson.

Barnomsorg har funnits – om än i blygsam omfattning – i Sverige sedan mitten av 1800-talet. När människor flyttade in till städerna från landsbygden började barnkrubbor växa fram.

Den första statliga utredningen om barnomsorgen gjordes 1938. Det var då begreppen daghem och lekskola myntades. Daghemmen var mycket omdebatterade, medan lekskolan ansågs vara bra för utveckling och fostran. 1948 hade tio procent av 4–7-åringarna i Stockholm plats i lekskola och 4,5 procent av 0–7-åringarna i daghem.

Monika Fredriksson är född och uppvuxen i Enskededalen och började arbeta på lekskolan Snödroppen 1987, som barnskötare. Då tog hon hand om barnen tillsammans med en förskollärare.

– Lekskolan skulle erbjuda barnen att för första gången vara i en stor grupp, och skulle vara ett komplement till hemmet. En gång i veckan gjorde vi en utflykt till skogen eller till en närliggande parklek, säger hon.

Den gula stugan på Kanslersvägen hade två rum, en hall och ett kök. Men det enda som åts under dagen var en frukt som barnen själva hade med sig.

– Min upplevelse som barn på lekskolan var att förskoleledaren var sträng. Jag hoppas inte att barnen som jag hade tyckte att jag var det, säger hon.

I dag arbetar Monika Fredriksson som förskollärare på förskolan Små vänner i Enskededalen.

”Ropen skalla – daghem åt alla!” löd parollen på 1970-talet. Det var också då förskolan fick sitt genombrott.

– 1972 bestämdes att barnomsorgen skulle byggas ut så att den täckte behovet för alla. Men det dröjde. Det var enorma köer och väldigt stora behov. Innan hade det varit många dagmammor som jobbade svart och folk passade varandras barn och tog sig fram bäst de kunde, säger Barbara Martin Korpi, som länge arbetade på utbildningsdepartementet och har skrivit boken ”Förskolan i Politiken”.

1970 förvärvsarbetade nästan hälften av småbarnsmammor men antalet barn i barnomsorg var knappt nio procent. Tio år senare arbetade 70 procent av småbarnsmammorna och ändå hade bara drygt 30 procent av barnen kommunal barnomsorg.

Köerna var långa långt in på 1980‑talet och bristen på daghems­platser föremål för ständiga diskussioner. Under 1990‑talet på­skyndades ut­bygg­naden i och med riks­­dagens princip­beslut om förskola för alla barn.

Antalet barn i förskoleverksamhet ökade markant under 1990-talet. Det ledde till att barngrupperna blev större. 1990 var det i genomsnitt 13,8 barn per grupp, 2009 var det 16,8.

Monika Fredriksson har arbetat inom barnomsorgen under hela den här utvecklingen. Hon tycker inte att det var bättre förr.

– Då var det en plats att lämna barnen på när föräldrarna var på jobbet. I dag är vi också det, men barnens utveckling är i fokus, säger hon.

Lekskolan Snödroppen stängdes 1997. Ni har byggnaden rivits för att ge plats åt den nya förskolan Fågelboet. Fågelboet förväntas bli klart i januari 2017.

Fakta

Sju nya förskolor planeras

Årsta:

Tre förskolor med totalt 15 avdelningar planeras i den första etappen av Årstafältet. De ska stå inflyttningsklara 2020.

Även på Årstastråket planeras en förskola, bakom Södermalms trä. Den ska ha sex avdelningar och vara inflyttningsklar redan i slutet av nästa år.

På Hummelvägen ska förskolan rivas. På samma plats ska en större förskola med sex avdelningar byggas. Inflytt blir 2018.

Stureby:

På Bjulevägen byggs en förskola med 2,5 avdelningar på samma gård där förskolan Rörmokaren finns i dag. Inflytt beräknas till 2017.

Rågsved:

På Bjursätragatan byggs en ny förskola med 6 avdelningar på tomten där en förskola finns i dag. Där ska barnen börja vid årsskiftet 2017/2018.

Slakthusområdet:

Planeras längre fram i tiden.

Högdalen och Örby:

Platsbrist – fler förskoleplatser måste fram.

Källa: Stockholms stad