Fullsatt på möte om T-bana och nya bostäder

Hans Rode från regeringskansliet berättade om sin sidas utgångspunkt för förhandlingen. I panelen satt Anna Hadenius, stadsdirektör, Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M), kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet Amelie Tarschys Ingre (L), skymd av moderator Åsa Julin.
Hans Rode från regeringskansliet berättade om sin sidas utgångspunkt för förhandlingen. I panelen satt Anna Hadenius, stadsdirektör, Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M), kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet Amelie Tarschys Ingre (L), skymd av moderator Åsa Julin.
Saida Englund, Carin Gärdin och Carl Erik Aroseus var intresserade av att få höra mer om Sverigeförhandlingen.
Saida Englund, Carin Gärdin och Carl Erik Aroseus var intresserade av att få höra mer om Sverigeförhandlingen.
Inför en månghövdad publik berättade båda parterna i Sverigeförhandlingen, Lidingö stad och svenska staten, om sina intressen i förhandlingen.

Max antal bostäder kontra utbyggd spårtrafik.

Det blev ståplats för de som kom i sista minuten till mötet i onsdags kväll i stadshuset om Sverigeförhandlingen. Men några var ute i god tid och såg till att få ett av de blå sätena.

Saida Englund och Carin Gärdin, båda från Torsvik, ville höra mer om Sverigeförhandlingen.

– Jag är här för att jag är intresserad av vad som händer här på ön, säger Carin Gärdin.

Vad tror ni att ni får svar på i kväll?

– Ingenting. Det är bara första mötet så det är så tidigt än, säger Saida Englund.

I bänkraden framför satt Carl Erik Aroseus från Högberga och han höll med.

– Men jag skulle väldigt gärna vilja veta hur spårvagnshallarna ska användas under de kommande tio åren. Blir det ett bussgarage eller kanske spårvagnsmuséeum, säger han.

Just den frågan fick åhörarna inte svar på under kvällen, och som väntat, inte på så många andra frågor heller.

Däremot fick man höra Hans Rode från regeringskansliet, Lidingö stads motpart i Sverigeförhandlingen, berätta vad regeringens syfte med förhandlingarna är.

– Ökat bostadsbyggande är kärnan i vårt uppdrag. Vi vill ha maximalt antal bostäder per investerad miljard. Det handlar om tätbebyggelse som kan försörjas av spårbunden trafik eftersom det innebär en värdeökning för bostäderna. Vi vill ha kontinuitet och är inte intresserad av bussar, som kan flyttas och ändras med ett tidtabellsbyte, säger han.

Än är det inte klart att Lidingö blir en av de kommuner som staten vill gå vidare med i slutändan.

– Vi får nu se om Lidingös förslag är så bra att vi tar upp dem på listan. Vi väljer fortfarande mellan förslag från flera kommuner.

En av åhörarna hade invändningar:

– Jag tycker att det låter lite stolligt, utifrån det som många Lidingöbor vill ha. Folk flyttar hit för att slippa sönderbyggda kommuner som Nacka och detta kan snarare bli värdesänkande. Egentligen är frågan: Hur mycket ska ni betala Lidingö för att få bygga?

Å andra sidan fördes åsikter fram som var för en utbyggnad på Lidingö.

– Det är ju redan bestämt att det ska byggas så jag förstår inte varför det blir sådant motstånd mot några fler bostäder. Det vore väldigt dumt att tacka nej till det här erbjudandet.

Mycket av mötet kom att handla om nya bostäder och en eventuell tunnelbana. Men kommunstyrelsens ordförande Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M) underströk att det handlar om en förhandling.

– Vi har sagt spårtrafik till Lidingö centrum, inte nödvändigtvis tunnelbana, säger hon.

Stadsdirektör Anna Hadenius lyfte fram en viktig pusselbit för Lidingö – Spårväg citys framtid.

– För oss är det jätteviktigt att få ett besked om Spårväg city inför förhandlingarna. Just nu är beslutet uppskjutet till 2019, så tidigast 2022 kan det bli frågan om ihopkoppling, säger hon.

Nästa del i Sverigeförhandlingen sker på skärtorsdagen.