Min lokala hjälte

Funkis för dyrt för arbetarna

Efter att de sista industrierna lades ner på Kvarnholmen under 1990-talet har den fört en slumrande tillvaro.

Men snart väntar ett nytt kapitel på halvön där historien ständigt är närvarande.

På Kvarnholmen finns i dag bara 200 bostäder. Om fyra år är de 800. Och om ytterligare några år 2 500. Den gamla industriön ska bli modern – igen.

I samband med det har Kvarnholmen utveckling AB gett ut boken ”Kvarnholmen – en unik historia” som delas ut till alla som bor där, men som också kan köpas.

– Vi vill att de som bor här ska känna till historien om att Kvarnholmen haft en framträdande roll och låg långt fram när det gällde utvecklingen av industri, arkitektur och samhällsutveckling, säger Nicklas Backfjärd, vd på Kvarnholmen utveckling.

Och visst finns det historia att berätta om. Ön var i princip obebyggd fram till 1700-talet när förmögna stockholmare byggde sommarhus här.

Men den stora förändringen kom med industrialiseringen, superfosfatfabriken och motorbåtsvarvet.

Annars kan historien, för det som numera är en halvö, sammanfattas ganska bra i en förkortning: KF.

Kvarnen Tre Kronor, som fortfarande ligger kvar nere vid vattnet mot Djurgården, byggdes i slutet av 1800-talet.

På 1920-talet gick Kooperativa Förbundet in och köpte den – och snart hela ön. Så inleddes glansdagarna.

– Man byggde radhus och bostäder med rinnande vatten och toalett för dem som arbetade här på 1920-talet. Det var en viktig del av bygget av det svenska folkhemmet, säger Backfjärd.

KF:s arkitekter anammade nya idéer både när det gällde bostäder och andra byggnader och det var här som funktionalismen etablerades.

Radhusen blev de första i funkisstil i hela landet.

Och Havrekvarn var Sveriges första industrifunktionella silo som satte en ny standard.