Lagen har funnits i två år – nu åker familjerna ut

tvåårsregeln drabbar många flyktingar i Sundbyberg
Anas Murad, Jehad Alshiekh, Abeer Ghneim och Mosaab Murabieh måsta alla flytta inom kort.
Familjen kommer att behöva lämna sin lägenhet snart. Men de vet inte vart de ska ta vägen.
De är inte ensamma om problemet.
Det har nu gått två år sedan bosättningslagen trädde i kraft och kommuner har inte längre skyldighet att ordna boende till nyanlända.

Abeer Ghneim och hennes man Mosaab Murabieh har bott i lägenheten i Rissne i två år med sina tre barn.

Den sista hyresavin kom i september och nu måste de lämna lägenheten. Men var de ska ta vägen vet de inte.

– Vi har ingen aning. När vi skrev på kontraktet  fick vi höra av handläggaren att om vi betalade hyran och skaffade ett fast jobb så skulle vi kunna ta över kontraktet. Min man jobbade 14 timmar om dagen i somras och har fast jobb. Men nu säger kommunen att vi måste flytta, säger Abeer Ghneim.

Min man jobbade 14 timmar om dagen i somras och har fast jobb

Abeer Ghneim, nyanländ i Sundbyberg

Familjen är en av 15 familjer som snart står utan bostad, bara i Sundbybergs kommun.

Och det är långt fler än så om sitter i samma sits runt om i länet.

14 kommuner förlänger kontrakten

I bosättningslagen, som kom till 2016, står inte hur länge en kommun måste erbjuda nyanlända bostad. Däremot står det i etableringslagen att kommunen har ett ansvar i två år.

Lokaltidningen Mitt i Stockholm har kartlagt hur länets kommuner gör. Den visar att länets kommuner är splittrade.

Drygt hälften, 14 av 26 kommuner, kommer att förlänga avtalen. I Sollentuna till exempel erbjuder kommunen direkt kontrakt i fyra år, i Botkyrka erbjuds kontrakt i fem år och i ett flertal kommuner görs en individuell prövning.

Vi tycker att två år är en rimlig tid att komma på fötter

Josefin Malmqvist (M), Sundbybergs stad

Den andra hälften av kommunerna kommer att tvinga nyanlända att flytta efter två år.

Sundbyberg, där familjen Ggneim-Murabieh bor, är en av de kommunerna.

– Vi tycker att två år är en rimlig tid att komma på fötter och komma in i hur bostadsmarknaden fungerar här, säger Josefin Malmqvist (M), ordförande i social- och arbetsmarknadsnämnden.

Fall ska prövas i rätten

Lidingö är en av kommunerna som gör samma bedömning som Sundbyberg.

Där finns just nu ett fall som ska prövas i kammarrätten efter att Miljöpartiet på överklagat en dom i förvaltningsrättningen som gett kommunen rätt.

– Vi hoppas att beslutet rivs upp och att det fram­över ska göras en individuell bedömning för varje person. Bosättningslagen kom till för att få en bättre integration, och där står det tydligt vilket kommunens ansvar är men inte när det upphör, säger Patrik Sandström, gruppledare för Miljöpartiet på Lidingö.

Bosättningslagen kom till för få en bättre integration

Patrik Sandström (MP), Lidingö stad

Fallet tas troligtvis upp i kammarrätten under första hälften av 2019, enligt kammarrättsrådet Maria Braun.

Familjen vet inte vad som händer

Men för familjen i Sundbyberg är läget akut. Att få tag i en hyresrätt i Stockholm med bara två år i bostadskö är inte lätt.

– Jag har fast jobb här, min fru studerar till lärare på universitet och våra barn går i skolan här. Vi kan inte flytta hur långt som helst. Och vi kan inte få tag i bostad här i Stockholm. Vad vi ska göra nu vet jag inte, säger Mosaab Murabieh.

Så gör kommunerna efter två år

Mitt i Stockholms genomgång av hur länets kommuner ska förhålla sig till nyanlända efter två år.

Fakta

Så säger lagen

Bosättningslagen trädde i kraft i mars 2016. Den omfattar nyanlända som är klara med asylprocessen och fått uppehållstillstånd.

Nyanlända anvisas till en kommun som bistår med bostad, där den boende själv betalar hyran.

Fördelningen till kommunerna baseras på förutsättningar när det gäller arbetsmarknad och befolkningsstorlek. Man tittar också på det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande i kommunen.