ANNONS

Efter gängbråket på Vallentuna gymnasium: ”Vi känner ingen oro”

Normalt sett är det tryggt på Vallentuna gymnasium, säger rektor Johan Klintberg. Bara en av de elever som stängdes av i våras går kvar.
Normalt sett är det tryggt på Vallentuna gymnasium, säger rektor Johan Klintberg. Bara en av de elever som stängdes av i våras går kvar.
Efter slagsmålet inne på Vallentuna gymnasium i slutet av vårterminen stängdes flera elever av, väktare sattes in och händelsen togs hand av polisen.
Rektor Johan Klintberg hoppas att känslan av gemenskap ska bli bättre i höst, när flera projekt sätts igång.
– Vi tror absolut inte att det kommer hända igen.
ANNONS

I slutet av maj drabbade två ungdomsgrupper samman innanför gymnasiets entrén. Slag och sparkar utdelades. Bråket filmades och lades ut på sociala medier. Polis och socialtjänst kopplades in.

Sedan blev det sommarlov och ganska tyst. Men om en vecka börjar skolor och gymnasium igen och det fick Madelene Arvidsson i Gustavslund, vars 12-åriga son går på Vallentuna Friskola och äter lunch på gymnasiet, att höra av sig till Mitt i Vallentuna. Hon vill veta vilka åtgärder som vidtagits. Kommer han att kunna känna sig trygg i höst?

Handlingsplaner

– De inblandade blev avstängda, svarar Johan Klintberg. Vi utredde och gjorde handlingsplaner för alla. Till hösten är det bara en av dem som kommer att gå här. Och den personen har en handlingsplan. De avstängda eleverna finns inte kvar, de vistas inte ens i Vallentuna.

Vallentuna gymnasium gjorde en egen utredning innan polisen tog över.

Och så satte vi in ordningsvakter. Det signalerar trygghet för många, även om det kan kännas konstigt. Det är också ett sätt att visa att vi tar det på allvar utåt. Vi kan inte tillåta den här sortens beteende i skolmiljön. Man ska kunna trivas och vara trygg i skolan. 

Vad utlöste bråket?

Ett upplevt utanförskap från båda grupperna, blir det snabba svaret. Den ena känner sig utsatt och orättvist behandlad av hela samhället, mindre värda. Den andra gruppen upplever också att de blivit ansatta, även om det inte är lika tydligt. Men jag vill inte föregripa polisens arbete. Och vi har haft avslutningssamtal med hela gänget. 

ANNONS

Vad handlar utsattheten om?

– Man saknar ekonomiska resurser, social trygghet, emotionella resurser. De har inga vuxna eller jämnåriga som kan hjälpa men pratar sällan om det. Ja, det kan ha med skam att göra. Man kan ha bott i familjehem och den dag man fyller 18 år har man ingen plats där längre, man har ingen. Under en period hade vi många ensamkommande här. När de fyllde 18 år hade de heller ingen. Den gruppen fortsätter att finnas i Sverige, även om de inte går i skolan längre.

Under vårterminen pågick redan ett arbete med Skolverket för att hitta förbättringar. Det visade sig att eleverna ofta bara träffar de som går samma program och att mer behöver göras för att samhörigheten ska bli bättre.

Vad kan det handla om?

Till exempel onsdagsaktiviteter med gemensamma raster. Och ett projekt som heter Drömmar och drivkrafter med aktiviteter som inte nödvändigtvis äger rum här.

När det gäller eleverna från Vallentuna Friskola säger han att han varit i kontakt med deras rektor. Och att mamman kanske borde kontakta henne också , eftersom lunchlokalen är skolornas gemensamma ansvar.

– Det går ju bara att beklaga att det hänt. Vi såg inte att vi kunde ha förebyggt det mer än att vi fått kännedom att de här grupperna fanns och var oense. Men vi har bra kontakt med fältassistenter och personal från Nova. De jobbar förebyggande tillsammans med oss och med eleverna.